Dagens inlägg är tillägnat åt en film som påbörjade en av årtiondets största trender. Synthwave-musiken. Och som ett fan av detta så öppnades dörrarna till en värld av retro-nostalgi som växt med åren och gett oss ett årtionde som gett tillbaka-blickar åt 70 och 80-talet.

 

Drive är dränkt i vacker musik med NewWave-toner. Collage och Kavinsky påbörjade sina stora namn med hjälp av musiken till Drive. Detta är också en film som rör sig i slow-motion på ett mästerligt sätt. Likt havsvågor som slår mot en strand. En kärleksfilm med suveränt ljussättning och ett strålande skådespel i minimala miner. Ibland är "less is more" reglen faktiskt bästa ordet att beskriva en upplevelse.

 

Refn har inte lyckats komma tillbaka till suceén med Drive ännu utan gått av sig med snygga och våldsamma filmer, men utan hjärtat Drive hade. Den gav dock startskottet för Ryan Goslin och hade en skådis som kom tillbaka på film ett tag i Bryan Cranston. Upptäckte nu att Star Wars aktuella Oscar Isaac spelade Standard, grannens fru som har problem med lagen.

 

Motivering: Drive drog igång en new-wave rörelse och en ny typ av kultur. Nästan helt på egen hand.