Quantum of Solace
2017-09-02

 
Då har vi kommit hit. Den sista filmen i 007s äventyr....för denna gången. För som vi alla vet så är aldrig något riktigt över i hans liga. Och tacka gud att han finns bland oss på vita duken för att rädda sitt hemland och hela världen!
 
James Bond har just kidnappat den enda ledtråden till vem det var som mördade Vesper i Casino Royal. Mannen? Det är Mr White, en lönnmördare åt en okänd liga. Mr White säger om och om igen att dom han jobbar för är gigantiska och döljer sig i skuggor. 007 letar ledtrådar, denna gången utan M's vetenskap, då han drivs av ren ilska mot Vespers mord. Detta leder till den svinrika Domenic Green för Green Planet, som vill rädda miljön. Och hans älskarinna, Camille, som drivs av ett eget mål, och använder Green för att nå sin egna hämnd.
 
Mister White lyckas alltid komma undan!
 
Första stora problemet: klippningen i actionscenerna är åt helvete! Det finns många snygga tagningar, som när bilar speglas i lack på Bonds bil under en biljakt och när Bond slänger sig på marken och siktar åt höger och vänster i snygga tagningar. Men när alla scenerna vill framtvinga extrema förhållanden av huvudvärk så är det inte lätt alls att hänga med. Storyn är också relativt svag i sitt utförande. Green har en plan för Bolivia med att få monopol på vatten eller något. Men han hinner inte förklara mer för Bond vill bara sätta en kula i hans skalle utan att utforska mer.
 
Domenic Green har ett udda, hemligt möte på en opera.
 
Filmens intro är åt helvete. En biljakt som är så jobbigt klippt att man får köra i ultra-slow-motion för att kunna se något. Det följs av en helt okej låt och en helt okej introtext. Det är inte det sämsta som finns, men tar några omlyssningar för att tycka om. Det låter mer som en wanna be Bond än en vanlig Bond-film. Dom sjunger tillochmed "shoot em bang bang!".
 
 
Annars? Jo, den följer Casino Royals lösa sista akt med ett större tempo och jag tycker aldrig att jag har tråkigt under filmens gång. Kanske mest för att jag försöker hänga med i den hoppiga storyn. Jag håller även med Markus om att jag har mer respekt för den mystiska Mr White efter Quantum of Solace. Perfekt red herring, en karkatär som leder till större fiender, lite som cancer man från X-files.
 
3 av 5 guldkameror.
 
By the way! Jag har ett tema redo för nästa vecka. Redan imorgon får ni veta vad detta är. Och Bond-temat återkommer till nästa Bond-film, men även snart som en countdown av alla filmer, samt om mina åsikter...som har ändrats en del!
 
Robin

Casino Royal
2017-08-24

 
Aj, aj, aj....jag är fortfarande förvirrad om mina känslor för Casino Royal och Daniel Craigs första Bond-film. En Bond-film som vill starta om sagan efter Die Another Day. Men är inte det ett osmart drag mot dom andra filmerna i serien?
 
007 blir romantikfilm i den sista halvtimmen....ett udda val.
 
Filmen börjar med ett svartvitt foto och hur Bond dödar sina två första skurkar, vilket ger honom sin 00-status. Sedan drar filmen igång på riktigt med att han jagar en bomb-man. Jakten slutar med att mannen dör, vilket M, Bonds chef, inte är så lycklig över. Bomb-mannen verkar ha kopplingar till en terrorist-cell som agerar som bank åt flera farliga typer. Huvudet bakom cellen är en viss Le Chriffré. Han ska spela poker i Casino Royal i Montenegro, med terroristpengarna. Bond beslutar sig för att åka dit, reducera Le Chriffrés makt på bordet...och kanske sänka en av världens största ligor!
 
Do you wish to have my smörrebröd, mister Bond?
 
Introlåten av Chris Cornell heter You Know My Name, och den är fan inte dålig asså. Introtexten i sig har dock inte åldrats så fint. Det kan vara syftet, men det ser lite väl tunt ut i effekterna av någon anledning. Det ska aldrig regna i en bondfilm, men introscenen i Uganda dryper av regn. Så detta är ingen regulär Bond-film. Jakten på bomb-mannen i introt innebär mycket parkour vilket var kul för sin tid, men känns tjattgt nu, när den flugan är död tack vare youtube-videos. Överlag så är actionscenerna sådär, furutom en ganska cool scen som involverar en byggnad på väg att sänkas under vatten.
 
Hur är Bond då? Lite för arrogant kanske? Men annars är Craig helt okej, då han gör sin egna tolkning bättre i hans senare filmer. Vid sin sida har han Vesper Lynne, en bank-kvinna som ser till att hans insats i Casino Royal inte försvinner. Hon fungerar fint som en ledsammare del av Bonds personlighet, vilket leder till en farlig läxa: lita inte på någon. Le Chriffré spelas av dansken Mads Mikkelsen och jag tycker han är suverän, okontrollerbar och hotfull. Lägg till ett öga som gråter blod så har vi en superb fiende. 
 
You know what works fine with a Bollinger? Danske smmmmörrebröe!
 
Överlag? Det står mellan en 2a och en 3a. Men det blir 2 av 5 guldkameror. Den är lite för lång och vågar inte så mycket, vilket är tråkigt för dess längd.
 
Robin
 
Siste Bond-filmen som skall recenseras blir Quantum of Solace!

Dr No
2017-08-10

 
Världens första Bond-film bjuder på exotiska miljöer, vackra damer, superintelligenta fiender och fällor överallt. Redan i första filmen!
 
 
3 blinda män traskar runt utanför ett fint hak där man spelar världens tråkigaste spel. Bridge! En av deltagarna ska just hoppa in i bilen, men PANG, en av de blinda männen skjuter honom. Mannen hetter Strangway och han bodde i en fin stuga med sin assistent, som de tre männen avrättar lika snabbt. Vem var Strangway då? Jo, en agent från MI6 såklart! Han var i Jamaica på något uppdrag med något missilprogram eller något? Nåväl, nu kastas James Bond, agent 007 in till Jamaica för att ta reda på hans utredning och vad som gick fel. Med lite hjälp från CIA-agenten Felix Leiter och en båtsman som heter Quarrel försöker 007 ta reda på sanningen!
 
 
Filmens huvudmysterie gäller en ö, Crab Keys. Den ägs av en kinesisk rikeman, Dr No, som ser lika kinesisk ut som jag ser ut som Ursula Anders. Och om ni undrar, så är filmens mest intressantaste kvinna Honey Ryder! Hon dyker upp rätt sent i filmen, bostavligen dyker upp ur havet och in i Bond-fansens hjärta som ett av de mest ikoniska Bond-ögonblicken någonsin. Ön Crab Key påstås vara hemsökt av en draka, som Quarrel är livrädd för.
 
"That's a Smith & Wesson, and you've had your six."
 
Denna filmen är betydligt mer thriller än action och jag förstår varför man fortsatte på detta i From Russia With Love. Men fungerar det? För sin tid? Ja. Idag? Nej! Det är en slö upplevelse och jag är inte superexalterad om jag skulle tvingas se om filmen. Det är kul dock att Maurice Binder gjorde det legendariska introt som lett till filmen-seriens otroliga framföranden! Och Bond-musiken dyker upp redan i första Bond-filmen, vilket också är helt outstanding!
 
2 av 5 guldkameror.
 
Robin

The World is Not Enough
2017-08-02

 
Sir Robert King har en bra dag! Han får tillbaka sina försvunna pengar av MI6, dricker lite conjaq med M och trallar iväg för att se sina pengar, ovetandes om att det är sista gången han ses i livet. Pengarna och Robert King flyger åt helvete i en explosion och Bond jagar en mördare genom themsen. 007 skadar axeln under jobbet, men låter inte det sinka ner honom, utan han ger sig av för att beskydda Kings dotter, Elektra, som tidigare blev kidnappad. M, Bonds chef, tror att det är kidnapparen, den våldsamma anarkisten Renard, som är tillbaka! Men är saker så enkla? Aldrig i en Bond film!
 
 
Många hatar Världen räcker inte till, men under högstadiet så var detta en gudagåva för mig. Denise Richards var det snyggaste jag hade sett, ryssen Renard var den coolaste skurken med ärr jag visste om. Och för mig var Pierce Brosnan alltid James Bond! Nu då? Jo, filmen är fan inte så dålig!
 
"There's no point living, if you can't feel alive."
 
Karaktärerna är faktiskt oväntat starka. Renard, som är döende av en kula i skallen, känner ingen smärta, bara känslor av en kärlek han aldrig kan få. Brosnan gör sin bästa roll som Bond, med mer ondska och mörker i sin blick än tidigare, men ändå aldrig långt ifrån charm. Och detta är även Desmond Llewelyns sista roll, då han ville ge sig av. Ledsamt nog dog han senare. Sjukt att han var med i nästan alla filmer!
 
Tempot är väldigt amerikanskt med actionscener nästan hela tiden. Typ som Tomorrow Never Dies. Det blir lite för mycket, även om actionscenerna är sjukt välgjorda. Helikoptrar med söndertuggande såg-tänder, en båtjakt i themsen, en explosion i ett kärnvapen-labb. Filmen är fan rätt minnesvärd ändå! Musiken? Jo, det står Garbage för. Och den fungerar, med den sjukt snygga introtexten.
 
" I usually hate killing an unarmed man. Cold-blooded murder is a filthy business."
 
Att Christmas Jones spelas av en inte alltför övertalande Denise Richards är kanske inte bästa valet, men jag kan överleva med det.
 
3 av 5 guldkameror!
 
Robin

Tomorrow Never Dies
2017-07-25

 
Sätt en missil inställd på en svart marknad uppe i några istäckta berg. Sätt Bond mitt i smeten. Sätt en kärnvapenmisil som kan detonera av den inställda missilen. Släng in Bond i flyget med kärnvapnet. Låt han slåss med sin medförare i flyget, långt ovanför mark. Och släng in en stor explosion i slutet på svarta marknaden. Kan detta vara en Brosnan film? Ja, det är det!
 
 
Ett brittiskt militärfartyg sänks utanför Kias kust och mycket tyder på att Kina genomfört dådet. Men samtidigt misstänker Bond att något annat är fel, då kordinaterna ändrats i sista stund. Är detta en cyber-attack? Bonds ledtrådar leder honom till mediakungen Elliot Carver.
 
 
Elliot Carver är en udda jävel. Han ser ut och beter sig som Steve Jobs. Han spelas av Jonathan Pryce och han är pryceless som vår fiende i filmen. Överdriven, galen och smått lustig. Götz Otto (nazisten ur Iron Sky) spelar en barbie-ken-docka som heter Stamper. Han är Bonds mer fysiska fiende. Och Dr Kaufmann, en tysk mästerskytt dyker upp som en av filmseriens kanske mest konstigaste och lyckade komiska karaktärer.
 
Vad mer kan jag säga? Bond får hjälp av den snygga Teri Hatcher, som är Elliots fru. Och Michelle Yeoh spelar en av Bonds mest häftigaste asiatiska medarbetare i Wai Ling. Denna gången är det Sheryl Crow som sjunger introlåten, och titeltexterna är perfekt för det mer cyber-orienterade temat. Vi får en grym biljakt med en radiostyrd bil i ett garage och en helikopter som försöker kapa huvudet av Bond och Wai Ling.
 
 
Storyn är pinsamt svag, vilket är lite tråkigt. Något mer jag ska säga? Hm...ja, det är den sista filmen producenten Cubby hjälpte till med, innan han dog. Inte dåligt för någon som var med från starten. Allt som allt? Cool action fyller en tråkig story. Men det räcker för underhållningen!
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin

On Her Majestys Secret Service
2017-07-23

 
George Lazenby gjorde bara en Bond-film. För sin tid var det en av de längsta, på 2 timmar och 20 minuter, men även beräknat en flopp, vilket gjorde att han aldrig kom tillbaka till rollen som Bond.
 
Lazenby var oväntat stark och höll aldrig tillbaka sina slagsmål i filmen.
 
James Bond letar efter terroristerna Spectre och en av hans ledtrådar leder till en vacker kvinna, Tracy. Bond räddar henne från att ta självmord och hon flyr platsen. Så vår agent jagar fatt på henne, men tvingas ställa in uppdraget, då MI6 tycker att hans jobb mot Spectre tagit för lång tid. Därför hoppar han av från Hennes Majestäts Hemliga Tjänst! Så Bond beger sig till Tracys far, gangstern Draco, som vill hjälpa Bond att hitta Spectre...om han väljer att gifta sig med Tracy! Bonds resa för honom vidare till en lyxig anstallt i Schwiez. En fastighet som sysslar med allergiforskning...och som den stora fulingen Blofield styr över!
 
Tracy. Bonds enda, stora kärlek.
 
Filmen är osammanhängande i klippning och story. I en scen kan Bond slåss mot en skurk på en strand. I nästa scen står dom och slåss i havet! Men den snabba, ryckiga klippningen känns uppryckande i en ganska långsam film. Storyn är vansinnig. Att Draco vill att Bond ska gifta sig med Tracy. Att Tracy är självmordsbenägen. Och sen har vi Bonds uppdrag i Schwiez?! Ser vi på en Bond-film eller en såpopera?!
 
Lazenby är charmig som vår älskvärda agent och jag tycker han gör en sjukt bra prestation som 007. Musiken är bara instrumental, denna gången av John Berry. Många säger att det är en av de bästa...fast let's face it! Alla Bond-låtar har charm, förutom Spectre, filmen med Craig. Sen har vi låten "We have all the time in the world", av Louis Armstrong, som glöder av känslor. På tal om känslor...denna filmen är känd för dess överaskande slut. Det driver vidare Bonds karaktär i hela serien och ändrar vår syn på hans personlighet.
 
"This never happened to the other fella."
 
Allt som allt? Det är en skön film! Tempot är tråkigt, men filmen är händelsefylld utanför tonvis med action. Och vi får en spännande final som faktiskt väger upp det lugnare tempot.
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin

You only live twice
2017-07-08

 
James Bond är tillbaka och herrejävlar vilket äventyr! Denna gången är temat....JAPAN!
 
 
007 myser i sängen med en kvinna, men skjuts snart till döds. Hela flottan sörjer hans mord...men när kistan sänks till botten av havet så plockas den upp av dykare och förs till M. Ja, hela jobbet var fejk. Bond lever med vetskapen om att de flesta tror han är död. Men redan nu har Bond ett beskymmer då han får ett nytt jobb. En av USAs rymdskyttlar försvinner mystiskt under ett uppdrag och ryssarna anklagas. Bond får bara några timmar på sig för att åka till Japan och hitta farkosten som stal skeppet och landade i Japan. Och hans fiende? Den inhemska Blofeld, ledaren av SPECTRE!
 
 
Herrejävlar vilken bra film. Kvaliteten ligger i samma nivå som Goldfinger och är utmärkt! Roal Dahl skrev manuset och Ernst Stavro Blodfeld spelas av Donald Pleasence. Introlåten sjungs av ljuva toner från Nancy Sinatra. Allt detta är utan tvekan imponerande! Men kvaliteten fick kosta. För detta kan vara den svåraste Bond-filmen som gjorts. Kameramannen kom för nära ett rotorblad under den sjuka flygjakten och fick amputera bort sitt ben. Och detta är bara ett exempel på hur filmen var fördömd!
 
 
Resultatet blir dock en av de mest vågade flygscener med den lilla gyrokoptern Little Nellie. En scen som är lika imponerande som Top Gun, bara 20 år tidigare! Finalen i vulkanen är spännande, men jag ville ha lite mer Bond vs Blofeld känsla. Och att Bond "dog" i introt påverkar inte storyn alls.
 
4 av 5 guldkameror.
 
Robin

Moonraker
2017-06-29

 
Snacka om meta! Jag skriver recensionen på en film...samtidigt som jag ser filmen. Det visade sig att mitt färska minne av filmen tyvärr håller i sig. Någon gång ska alla karaktärer åka till rymden, Jason Vorhees och Leprechon...och James Bond!
 
"Take a giant step back for mankind."
 
Rymdkapseln Moonraker blir kapad och MI6 får panik, då Storbrittanien lånat skeppet av USA. Närmare bestämt av megaföretaget Drax Industries. James Bond ska åka till ägaren, Hugo Drax och undersöka mer om skeppets försvinnande. Men innan dess har Bond introscenen att genomföra. Ett gigantisk stunt från ett kapat flygplan, där han stjäl en skurks hoppskärm och störtar ner mot marken. Rätt spännande faktiskt. Resten av filmen består av Bond när han besöker fina slott, glasblåserier och...till slut...en rymdbas! För Star Wars var stort under 70-talet.
 
Okej, hoppet från flygplanet är fortfarande ett häftigt stunt och kan vara en av de bästa Bond-ögonblicken i filmserien. Sen har vi den sköna introlåten av Shirley Bassey (hennes tredje låt i serien) som är lite för vanlig för att sticka ut. Och tillochmed introtexten är lite tråkig. Skurken Hugo Drax kommer inte som en överaskning. Han är dödligt rik och ser ond ut, och han är ond..och inte så smart i sina sätt att döda Bond. Seriöst...för att vara ond och galen rymdforskare så kan han ingenting om hur man dödar en person av "olyckshändelse".
 
"At least I shall have the pleasure of putting you out of my misery. Poor, desolate Mr. Bond."
 
Bond får hjälp av en mer mogen kvinnlig roll i CIA agenten Dr Goodhead som jobbar för Drax, fast som CIA undercover agent. Kul att se en kvinna som inte är bimbo. Lönnmördaren Jaws är tillbaka från The Spy Who Loved Me. Fast om ni tror detta låter kul så har ni fel. Här är han lika puckad som en sten och lika hotfull som en kattunge. Man ger honom tillochmed en flickvän! Actionscenerna då? Jo, dom är väl okej, men leder inte storyn någonstans, utan saker händer bara då och då. Som diarre så sprutar den överallt och bara fastnar som klumpar. (Vi på FilmFett gillar att få folk kräkas över matbordet!)
 
 
Filmen tjänade mest av alla Bondfilmer innan Goldeneye bubblade upp. Om ni undrar varför Jaws blev god? Jo, barn skickade in frågor varför Jaws inte kunde vara god istället för ond....
 
Filmen får 1 av 5 guldkameror.
 
Robin

Thunderball
2017-06-16

 
Hur kan man toppa en av Bonds bästa äventyr i Goldfinger? Genom att göra ett undervattensäventyr med en enögd skurk i fin kostym och hajar.
 
 
007 glor på en begravning, men följer efter änkan som visar sig vara en mördare i klänning. Bond knockar ner honom och flyr med en jetpack till en bil som sprutar vatten ur avgastuberna. Ja, filmen vet hur man börjar en Bond-rulle i alla fall. När James Bond får höra om kärnvapen som försvunnit letar han runt i paradisön Nassau. Här träffar han den vackra Domino, som letar efter sin bror, som tros vara mördad av skurken Largo.
 
 
Tom Jones sjunger ledmotivet till en låt med höga toner. Och som jag skrev så börjar filmen coolt med jetpacks och en brutal fight där stolar flyger runt i ett rum. Men resten då? Jo, Largo är ju känd som Nummer 2 i SPECTRES organisation och skämtas om i Austin Powers och Simpsons. Varför fattar jag inte för han är aldrig så intressant eller hotfull. Kanske hans enögda poträtt som gör honom intressant.
 
 
Det är kul att se Largos avancerade plan i hur han ska få tag på kärnvapnerna genom att kidnappa Majoren Duvall och ta över hans stridsplan. Detta genom ett plastikjobb på rehab, där Bond även råkar vara. Undervattensscenerna är välgjorda, men tråkiga att kolla på. Långa scener med folk som dyker attraherar inte mig ett dugg. Detta är betydligt mer en spionfilm än en agentfilm, vilket gör att allt känns mer som en trhiller. Och inte en särskilt bra heller! Kort sagt så finner jag den händelselös.
 
2 av 5 guldkameror.
 
Kan vara en av de svagare Bond-filmer jag sett.
 
Robin

License to Kill
2017-06-02

 
Vad i röda helvetet? Är Bond-veckan tillbaka? Ja, nu när jag varit borta från bloggen....och inte torterad av Markus....så kan jag betala tillbaka skulden en gång för alla. Av egen fri vilja, inte av tortyr från Markus.
 
 
James Bonds polare Felix Leiter ska gifta sig. Men samtidigt har han uppdraget att sätta dit drogbaronen Franz Sanchez (grymt spelad av Robert Davi). Jobbet går jättebra, men Leiter fritas av sin insider, Ed (som spelas av Everett McGill som även spelar Big Ed i Twin Peaks). Felix genomför giftemålet, men attackeras dagen efter och äts nästan upp av en haj. James Bond är för personligt involverad och hans licens att mörda dras in. Men fuck that! James Bond behöver inte heta Agent 007 för att få fast Franz Sanchez!
 
 
Det känns som att många gillar att se Timothy Daltons andra, och sista film, som 007. Men vad tycker jag? Jo, filmen har vissa element som påminner om en 007-film. Exotiska miljöer, grymma actionscener och en barfight som är mysig att se. Men är detta en Bondrulle? Musiken verkar påminna oss om det, då denna filmen har grymt bra Bond-soundtrack. Introlåten är svängig och mäktig. Men ÄR DETTA EN BONDRULLE?!
 
 
Jag tycker tyvärr inte det. Storyn fokuserar så mycket på vendetta i sin enkelhet att det känns för normalt. För svagt berättat och det finns inget mysterium. Bonds polare äts upp av haj, nu ska Bond hämnas. Det finns dock en grymt häftig slutjakt på taket av en lastbil och Q är med mer som karaktär, vilket är kul att se. Benicio Del Toro spelar en liten Bond-skurk med liten kniv. Men som ni hör på min beskrivning, så låter det inte som en Bond-film.
 
2 av 5 guldkameror.
 
Robin
 

From Russia With Love
2016-03-31

 
Efter en mysig Bond-låt som påminner oss om vilket spiondrama vi kliver in i så börjar filmen på riktigt. Den onda organisationen SPECTRE har ett möte som består av att exponera sin plan för publiken. Lektor, en krypteringsmaskin, skall stjälas av James Bond, tillsammans med en rysk agent. Detta kan påbörja ett krig där båda länder dödar varandra och SPECTRE kan ta över världen! MWAHAHAHAHA!
Det här är min nya Iphone Spectacular. Ska vi ta oss en selfie?
James Bond åker till Istanbul och träffar Tatiana, sin ryska kompanjon. Men han anar ugglor i mössan och tror Tatiana har en ond plan för honom. Samtidigt är två agenter dom på spåren. Donald Grant och Rosa Klebb, från SPECTRE. De ska se till att planen går i verket och arrangerar fällor för Bond och Tatiana så dom börjar misstro varandra.
Varför i helvete addade du inte mig på Facebook, va?!
Vissa filmer är klassiker och andra åldras inte alls så bra. Tyvärr är detta en sån film som inte åldrats bra. Första gången jag såg den så fattade jag ingenting och tyckte den var mesig. Andra gången...tycker jag samma sak. Filmen är för komplex och tråkig. Action-scenerna är kantiga som Ben Affleks haka. Trots allt är detta mer åt thriller-hållet. Sånt brukar jag uppskatta, men här säljs filmen inte så bra i min åsikt.
"She should have kept her mouth shut."
Detta är den andra Bond-filmen och den första där Bond får sina Q-branch gadgets. Inget fancy pancy, utan bara plotdevices som fungerar fint. Skurkarna är rätt coola, men Rosa kunda varit lite mer engagerad i storyn, som Goldfinger var i den tredje filmen.
 
From Russia With Love får 2 av 5 guldkameror.
 
Robin

For Your Eyes Only
2016-02-18

Välkommna tillbaka till ännu ett inlägg i världens slöaste maraton: Bond-temat! Och filmen jag spionerat på denna gången (sluta slå mig Markus) är For Your Eyes Only. En mer seriösare och jordnära Bondfilm efter att han åkte till rymden i förra filmen...En recension som kommer senare, då ordningen på FilmFett är helt åt helvete.
I ett hett intro dödar Bond mest troligvis Blofeld...i en inte alltför värdig final. Faktum är att hela scenen är ett skämt eftersom dom inte fick visa Blofelds ansikte för ägande rättigheter, eller nått sånt. Nåväl! En båt fiskar upp en mina av misstag, och båten flyger åt helvete. Men detta är ingen vanlig fiskebåt, utan en spionbåt från Storbrittanien med ett välkänt tracking-system kallat A.T.A.C. Bond ska möta en marianolog, som tyvärr dödas av lönnmördare. Nu ska hans dotter, Melina, hämnas hans död och hon går snart i Bonds spår för att lösa soppan, hämnas sin far, och hitta A.T.A.C. Bond sätter in siktet på Colombus, efter ett råd av hans f.d partner, Kristatos. MEN vem vågar man lita på?
 
Låt oss börja med att berömma orginal-bond-trudiluten! Den har fått en skön disko-dänga som passar filmen perfekt i tempo och scenval. Intro-låten av Sheena Easton är mysig och mjuk, lite som filmens tempo. och man lyckas göra en skön spionfilm där Bond känns mer naturtrogen. Melina som sidekick är också mysig, men måste Bond verkligen sätta på allt han ser som har långa ben och hämndbegär? Topol som Colombus är kul att se, och Julian Glover gör ett fint jobb som Kristatos.
 
Trots detta är filmen enkel att glömma bort! Jaktscenerna är mysiga, särskilt skidjakten. Och att se Bond klättra ett berg ger svindel. Men storyn är så lam och skurken känns extremt tam. Filmen är inte så exotisk, förutom undervattens-ruinerna som är snygga att kolla på. Det finns inte mycket att säga, förutom att For Your Eyes Only är en lättglömd film som har goda möjligheter, men inte lyckas fulfölja dom. En film i mängden, med andra ord.
 
2 av 5 guldkameror.
 
Robin

Spectre
2015-11-18

Temat är tillbaka...tillfälligt igen...
MI6 ligger i trubbel och en ny, mystisk chef vill lägga ner 00-agenterna och ersätta dom med ett övervakningssystem. M är skeptisk och avskedar Bond efter att hans förra uppdrag gick lite snett, då han riskerade flera civilas liv. Men Bond har ett syfte till sitt förra uppdrag. Ett löfte till den gamla M-chefen. Detta löftet leder honom mot en terrorstyrka, kallad Spectre.
Ledaren är Dracula och trivs med att bo i rum utan ljus. Eller så är han bakis.
 
Innan jag börjar såga sönder filmen kan jag börja med det som är bra. För Spectre har sina nagelbitande stunder. Som när ett jaktplan dyker ner bland bilfordon i en biljakt i Alperna. Eller när kameran panorerar i den grymt häftiga öppnings-sekvensen, som kan gå till historien som en av de bästa entagnings-scener som finns (fast Hardboiled lär vara bäst på det territoriumet ett bra tag till).
 
Från att tidigare blivit torterad både fysiskt och mentalt i både Casino Royal och Skyfall, så blir Bond en superhjälte. Han klättrar ut ur ett brinnande flygplan utan någon synlig skada, svett eller skadade kläder. Han slåss mot en stor tjock jävel på ett tåg och mår tillräckligt bra för att landa donnan efteråt. Dessutom är denna tåg-fight-sekvens helt onödig och bokstavligen talat taget ur ingenstans. Skulle inte den nya Bond vara en modernare agent?
Vi åker från miljö till miljö. Utan någon rimlig förklaring till varför.
 
Skyfall fungerade kanon då den filmen hade ett eget tema och ett eget liv, något som gjorde att hela filmen fungerade som en iskall thriller. Spectre har inget eget liv, olyckligtvis. Skurken och Spectre som liga har inga som helst ambitioner och skurkens ursprung är bara tamt. Silvas ursprung ur Skyfall satte alla bitarna på plats kring varför han genomförde ett självmordsuppdrag. Han hade inget att förlora. Här verkar Spectre bara finnas utan ett syfte. Och deras "domedagsvapen" är inte bara en kopia av Skynet utan även en referens till Captain America: Winter Soldier. I Winter Soldier finns det SCHIELDS onda nya chef, hans sidekicks, hans supervapen och Hydra som ligger bakom allt. Ni kommer se samma saker här. Att låna från andra filmer är bra, men här känns det som en dålig utgång.
 
Men Markus verkar tycka om Spectre och jag är säker på att många av er gör detsamma. Men för min del får filmen 2 av 5 guldkameror.
 
Robin

Goldfinger
2015-06-17

Bond-maratonet återvänder efter en lång frånvaro. Jag vill inte ens minnas när jag började med temat.
Men i alla fall tänkte jag ta upp en av Bonds mest omtalade äventyr. Sean Connerys tredje filmäventyr
satte den standard som senare skulle bli Bonds signum. Häftiga bilar, snygga brudar, skurkar med
karaktärist stil och domedags klockor som tickar mot sitt explosiva öde.
Shirley Bassey sjunger ledmotivet Goldfinger med en episk stämma. Sedan hoppar vi in i äventyret,
där James Bond är på semester i en paradisort. Eller, det är vad han tror. M har skickat dit honom
för att spionera på multimiljardären Auric Goldfinger. Varför är en hemlighet. Bond avslöjar Auric som
en fuskare i kortspel, med hjälp av Aurics sexiga assistent. Men samma natt klubbas Bond ner och
vaknar snart upp med en skrämmande syn. Bruden är täckt av guld och eftersom hennes hud inte
fått något syre så har hon dött.Genteman som Bond är så låter han inte Auric undkomma så lätt
och efter lite nämre undersökning får Bond veta att Auric smugglar guld till svarta marknaden.
Men Auric har ännu värre planer, som ingen kunde förutse.
"My name is Pussy Galore."
Jag saknar när Bond kunde slappa till en brud i skinkorna, röka en cigarr eller bete sig som ett svin. Visst
har vår moderna värld utvecklats mer, men Bond har alltid varit lite av ett svin i mina ögon. Men en sak som
jag älskar är att bilen Bond kör även används i Skyfall, och inte bara som placeringsobjekt, utan även
som ett objekt som räddar Bonds liv. Aurics sidekick är den asiatiska storvuxne mannen med hatten som kan
kapa folk i bitar: Oddjob. Han poserar som en av filmvärldens bästa sidekicks. Men Auric Goldfinger själv
är nog Bonds bästa skurk, från den klassiska eran.
Goldfinger är ett spännande äventyr som diskuterar pengarnas makt på ett fyndigt sätt. Det ger även en klass
som är svår att besegra i senare filmer. Goldfinger får 4 av 5 guldkameror.
 
Robin Andersson

GoldenEye
2014-12-03

Efter ett magnifikt stunt som gått in i filmhistorien som världens längsta filmhopp så ser vi den
nya James Bond (Pierce Brosnans första film) infiltrera de onda ryssarnas hemliga bas. Hans
kollega Alec, blir dödad under attentatet av General Arkady Ourumov. Bond spränger basen
och flyr till det magnifika introt av Tina Turner. Flera år senare undersöker Bond den ryska
Xania Onatopp som han av en händelse springer på. Han kopplar snart henne till den kriminella
gruppen The Janus Group och snart begår de en massaker där supervapnet GoldenEye hamnar
i deras händer.
Vanligtvis hade jag avslutat hela Bond-temat med GoldenEye, då detta är en självklar favorit. Den är
inte enbart bra som Bond-film, utan jävligt bra som film överlag. Att introt hänger ihop med resten av
filmen är fantasifullt och visar tecken på bra manus. Många av karaktärerna är roller vi bryr oss om. Actionsekvenserna följer filmen som en typ av konsekvens, istället för att bara finnas där för glädjens skull.
Ett exempel är när Bond och datasnillet Natalya Simanova flyr deras fångenskap, med Arkady hack i häl. Genom ett bilbiotek, där Arkady fångar Natalya, till en galen biljakt där Bond kör pansarvagn, till ett tåg
där Bond försöker rädda Natalya. Detta klimax är extremt välskrivet.
Xania Onatopp är fenomenal som sexgalen skurk. Hennes färgglada rollgestaltning ger bra kontrast
till den klassiska ryssen, som är tjatig skurk i nästan alla filmer. Men eftersom GoldenEye spelar
lite på Sovjets fall och en ny era så funkar det fint att se några badboys från det forna landets dagar.
Jag har redan nämnt den härliga striden mellan Bond och Alec (som blir en överaskande skurk) som
en av filmvärldens bästa dueller. Jag håller mig kvar vid detta påstående, då båda känns likgiltiga i en strid.
Överlag är GoldenEye en jävligt bra film och musiken som är en remix av Eric Serra (Femte Elementet)
passar in som mer techno-liknande variant av den klassiska Bond.
 
4 av 5 guldkameror.
 
Robin Andersson

Diamonds are Forever
2014-08-25

Detta är den första Sean Connery Bond-filmen jag såg och det var nära att jag aldrig ville se
en Bond-film igen. Säga vad man vill, men den har inte åldrats bra. Jag har själv inte sett om
den på länge men minns allt för mycket av skiten.
Filmen har fått blandad kritik, men det mesta är negativt.
007 dödar äntligen Blofield, hans nemesis, i filmens intro. Men en diamant-smuggling i Afrika
eskalerar så Bond ska infiltrera sig i en diamanthärva genom att klä ut sig som mördaren
Peter Franks. Med hjälp av en smugglarkontakt, Tiffany Case, lyckas James snart upptäcka vem
som verkligen ligger bakom allt. Blofeld! Med diamanterna ska han bygga ett nytt domedagsvapen.
 
Filmen är så 70-tal som det går att bli. Låten är av Shirley Bassey. Harry Saltzman, en av producenterna
hatade låten. Men låten stannade i filmen. Synd, då den är skrikig och för enkel att glömma.
Blofelds medarbetare blev ett homosexuellt par, vilket faktiskt var en ganska vågad idé. Och inte alltför
dålig heller. Synd att båda blev klyschiga i sina one-liners som de alltid avslutade tillsammans.
Blofeld planerar att göra plastikoperation.
Den sämsta biten måste vara den alltför långa hiss-fighten då Bond slåss mot den riktiga Peter Franks.
Det ser klumpigt och oengagerade ut. Dessutom slåss Bond mot några astronauter i en studio-inspelning
av månen. Han stjäl en månbil och kör ut i öknen. Vad är det som händer?!
"You're in the wrong movie, pal!"
Storyn är ganska okej, men jag tyckte den var lite klantigt berättad första gången jag såg den. Jag hoppas
att man kommer återkomma till Las Vegas-temat igen, då jag älskar att se mer action och spion-thriller
bland korrupta casino-ägare och poliser. Filmen får 2 av 5 guldkameror. Den är spännande nog att
lida sig igenom.
 
Robin Andersson.
 
 

A View to a Kill
2014-08-13

Skamligt nog så har jag aldrig sett hela A View To A Kill förens nu. Men det jag såg har varit
slutdelen, vilket gav mig ett stort intresse av att vilja se resten av filmen. Jag blev lite
besviken, tyvärr.
 
Filmen inleds med att Bond är i Alperna och upptäcker en djupfryst kropp av en annan agent
som har gömt ett mikroship i ett smycke format av ett hjärta.  James upptäcker att mikrochipset tillhör 
Max Zorin. Vem är det? Jo, bara en av världens rikaste och mest intelligenta affärsmän. EVIL!!!!
James kommer i kontakt med en privatdeckare som undersökt Zorins industrier och upptäckt något.
Men Zorins medarbetare, Mayday, mördar privatdeckaren och Bond jagar henne upp i Eiffeltornet,
varpå hon hoppar ner i ett häftigt stunt.
 
Det bästa med hela filmen är självklart låtmotivet av Duran Duran som komponeras tillsammans
med soft-elektro och brudar som dansar i glödande neon. Läckert som satan! Sedan har vi
några häftiga action-sekvenser som sätter sig på hjärnan. Det nyss nämnda med Eiffeltornet följs
av en biljakt som är både komisk och häftig på ett sätt som håller sig än idag. Faktum är att många
actionscener fortfarande är häftiga!
 
Vad som däremot kunde ändras är storyn samt Zorins motiv. Vi börjar med storyn. Chipen används på
ett helt ologiskt sätt som en form av drog-substitut för hästar som Zorin vinner på. Hade det inte varit
mer logiskt om dom kunde säljas vidare till andra företag och automatiskt ladda ner data kring företagens
hemligheter eller något sånt? Hellre det än någon lam och oförklarlig drog! Dessutom är filmen
väldigt ologisk och det är lätt att tappa tråden i vad som händer. Missar du ett ord så missar du allt!
 
Walken är härligt udda i sin dialog och sätter sina spår trots att han inte är så energetisk.
Och Zorin. Visst är det jävligt häftigt att ha Christopher Walken i glasögon och med blont hår? Och att han
tack vare en genetisk händelse är oövervinnligt intelligent samt galen är glädjegivande! Men annars
är hans domedags-plan helt överkomplicerad. Att dränka sina motståndare med hjälp av dynamitgubbar
i en grotta känns lite löjligt för en high-tech kille.
 a
Nu tar vi lite roliga fakta att runda av filmen med. Mayday spelas av den muskulösa (och läbbiga)
Grace Jones. Under tiden filmen gjordes dejtade hon Dolph Lundgren, som även fick en statist-roll
i filmen! Dessutom råkar Morningside Manor, som det hette i Phantasm, återvända till filmduken
i A View To a Kill.
 
Morningside Manor. Stället där Tall Man en gång i tiden samlade på kroppar.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att den andra halvan av filmen är mer intressant än första.
Men den svaga storyn håller inte upp filmens värde. 2 av 5 guldkameror.
 
Robin Andersson.

Die Another Day
2014-08-05

Början på den 20:e Bond-filmen börjar bra.
James är under ett uppdrag där han ska sabotera saker för Nordkorea.
Men eftersom någon från MI6 har avslöjat Bonds uppdrag för Korea, så sätts han i deras fängelse
under grym tortyr. Efter ca 2 år släpps han ut mot utbyte med en av Storbritanniens fångar, Zao. 
Bond försöker upprätthålla sitt namn genom att leta reda på förrädaren i MI6 och vad Zao har att göra
med saker och ting.
 
Resten kunde vara en iskall story, men tyvärr blir fallet inte så. Istället drar man upp en massa klichéer
som direkt avslöjar vem Bonds huvudfiende är. Diamant-kungen Gustav Graves. Varför är han skurk?
Jo, han är attraktiv, rik, väluppfostrad samt...brittisk. Dessutom utför han en storartad entré genom att han
faller fallskärm till sin presskonferens från ett plan. Gustav är kaxig och utför faktiskt ett helt okej hot
mot vår agent.
Bond får två nya kvinnor att ha det livat med i säng-halmen. I Kuba springer han på Jinx, spelad av Halle Barry. Hon fick en del kritik, men jag tycker hon är rätt okej. Hennes karaktär, är däremot, lättglömd. Den andra
bruden är Rosamund Pike som spelar Miranda Frost. Hon är, by the way, självklart förrädaren som Bond
utför sin charm på i mitten av filmen. Avslöjar jag filmen? Förlåt, men alla vet redan om detta efter att hon dyker
upp i filmens mitten-del.
Actionscenerna är rätt nice.
Det finns många överdrivna scener.  När Bond träffar Gustav under en fäktning får vi en cameo av Madonna. Samt en lång, utdragen och helt onödig fäktningsduell mellan Gustav och Bond.
Hade detta varit 70-talet kunde den kanske bli accepterad, men redan 2002 känns det onödigt.
Gustav bygger självklart på ett supervapen i form av en satellit med eldkraft och ska ta över Nordkorea.
Hans plan är intressant, men vapnet är lite väl överdrivet. Dessutom har vi John Cleese som Q. Han dök
upp som Q's ersättare, R, i förra filmen, men känns mest som en parodi på Q.
Madonna i en onödig roll...i en onödig scen i filmen.
Låtmotivet av Madonna är so-so, men visuellt är något bland de bästa bland 007's filmer. Den blandar
dansade brudar som brinner med is och svett. Häftigt komponerat under tortyr-scenerna James Bond får
genomlida.
En trevlig introduktion till Jinx som påminner om Ursula Andress ur Dr. No.
Är filmen den sämsta? Nej, det finns klart värre. Octopussy var händelselös. Die Another Day är
ibland njutbar, men mest bara dum. 2 av 5 guldkameror.
 
Robin Andersson
 
 
 

The Spy Who Loved Me
2014-07-27

Av alla Bond-filmer älskade jag nog denna som mest. Förr i alla fall, innan jag såg alla Bond-filmerna
och uppskattade den mer mörkare karaktären. Men Älskade Spion är en klassisk James Bond film,
med tungt 70-tal i baksätet. Filmen lanserades samma år som den Italentiska klassikern Susperia,
nämligen år 1977. (Undrar just varför jag nämner detta?)
 
James Bond får i uppdrag att undersöka två försvunna u-båtar. Den ena är Brittisk och det andra
är från Sovjet. Osis nog så kallar sovjet in en egen agent, Trippel-X. Bond och Trippel-X letar båda
efter ett hemligt spårningssystem i Egypten som kan vara inblandat. Det är minst sagt inte så
enkelt för dem att samarbeta. Men under resans gång möts de några gånger av en storväxt kille
med metall-tänder: Jaws!  Under äventyret sätter Bond och Trippel-X (även kallad Anya)
siktet mot en känd marinbiolog, Carl Stromberg, som kan ha sina feta fingrar med i spelet.
För det första passar filmens titel in intressant, eftersom Bond har verkligen träffat ett intressant
kärleksintresse. Bond-brudarna brukar inte tilltala mig, eftersom de har personligheter som stenar.
Men här är Anya en intressant brud. Visst hamnar hon i onåd och Bond får rädda henne, men hon
är inte värdelös. Dessutom undrar jag som tittare om hon går att lita på.
 
Musiken är rätt skön. Inte så ostig som jag trodde, utan episk och tung så den fungerar med din
externa ljudanläggning. Har du ingen? Osis....för det har jag! Ledmotivet "Nobody does it better"
är av lugnare tempo, men passar undervattens-känslan i filmens tema.
Går det att lita på ryssar?
De som imponerade bäst är skurkarna. Visst, Jaws är överdriven, men om James Bond är en perfekt
agent/spion så förtjänar han en perfekt gigantisk skurk. Richard Kiel led av höjdskräck, ironiskt nog.
Lustigt då han är en oerhört storvuxen skådespelare. Han medverkade även i svensk TV i det mediokra programmet "Welcome to Sweden". Men Carl Jürgens som Carl Stromberg gör ett kyligt bemötande
som filmens huvudskurk och blir minnesvärd för sina hotfulla blickar. Enligt Roger Moores bok
"Bond om Bond" så var Jürgen och Moore goda vänner.
Actionscenerna är häftiga och undervattensbåten Bond använder är minnesvärd. Det krävdes 7
u-båts modeller för att komponera ihop arbetet. Resultatet gav en fin touch på en helt okej
007-film. 3 av 5 guldkameror.
Robin Andersson
 
 
 

The Man with The Golden Gun
2014-07-17

Efter en rad filmer som innehållit Bonds eviga kamp mot ryssar eller den onda organisationen SPECTRE
så är det skönt att se Bond stå ansikte mot ansikte i en duell mot en värdig motståndare.
Dags att gotta ner oss i en av mina favorit Bond-filmer, och Markus absoluta favorit.
 
James Bond befinner sig på chefens kontor och ska beskydda en man som uppfunnit en
special-konstruerad solcell. Men helt plötsligt får Bond ett brev med en kula ingraverad 007.
Kulan är gjord av guld. Kan den legendariska lönnmördaren Mannen med den Gyllene Pistolen
ha siktet inställt på Bond?!
 
Filmens öppnings-sekvens av skurken är minst sagt minnesvärd! Den kortväxte Nick Nack arrangerar en
duell mellan en lönnmördare och Nick Nacks chef, Fransisco Scaramanga. Fransisco vinner med en pistol
av guld som enbart kan laddas med ett skott i taget. Nick Nack kommer få Fransiscos arvegods om han
nånsin lyckas få sin chef på fall. Men ur Fransiscos perspektiv handlar det bara om en bra, fysisk träning.
Efter detta kommer även ett grymt ledmotiv av Lulu. Den kritiserades av många, men jag älskar den
lite mer galna attityden. Kolla in här: https://www.youtube.com/watch?v=PSbj2Mx2By8
 
Majoriteten av filmen utspelar sig i Thailand. Det kunde verkligen inte passa bättre! Scaramangas exotiska
ö och hans ärofyllda "må-bäste-man-vinna" attityd passar på något sätt ihop med Thailand som miljö.
Vi ser Maud Adams i sin första Bond-film, som Scaramangas brud och assistent.
Hon hade titelrollen i Octopussy senare i Bond-sagan. Den recensionen är redan recenserad här på Filmfett.
Denna filmens titelroll spelas av den legendariska Christopher Lee. Med ett behagligt lugnt temperament
och ett begär att döda Bond så framstår han som en konstnär, mer än en lönnmördare. Han gör filmen
elegant! Dessutom var han en kusin till Ian Flemming, som skapade 007.
 
Ledsamt nog skämtas det för mycket om Nick Nacks kropps-storlek. Den franska skådespelaren,
Hervé var självmordsbenägen och tog livet av sig 1993. När vi ändå nämner negativa
saker så kan jag påpeka ett fåtal fel i filmen. En av de häftigaste bilstunts förstörs med ett komiskt ljud.
Detta blev däremot snart djupt kritiserat av samtliga som skapat filmen, men skadan var redan gjord.
Den äckliga snuten vid namn JW Pepper återvänder som en uttjatad pajas. Men hans medverkan för
i alla fall storyn framåt så han gör mer nytta än i Live and Let Die. Den svenska modellen Britt Ekland
medverkar, men det är knappast att hennes hjärnceller vill hänga med i filmen.
 
Duellen är genialt spännande!
Trots några överdrivna segment och att den blev kritiserad så är det många som älskar The Golden Gun.
Filmen får 4 av 5 guldkameror. En klassiker och en av Bonds mest minnesvärda stunder!
 
JW ser ut som en förvirrad Markus som vill öppna en påse chips.
Robin Andersson
 
 
Tidigare inlägg