FilmFett

2013-10-31
16:50:00

A Nightmare on Elm Street

Nu är det dagen med stort H. Halloween! Men eftersom jag inte är ledig imorron och inte kan
se min skräckfilm i natt, så får ni vänta tills helgen för att läsa den stora finalen på mitt
Halloween-tema! Så därför tar vi numera en äkta skräckis. Den är originell och utan tvekan
obehagligt bra!
Riktigt snyggt omslag.
Filmen följer ett gäng ungdomar i ett vänligt kvarter. De bor på gatan Elm Street. En lugn gata
där inget ont kan hända. Tills Nancy, vår huvudperson, börjar drömma mardrömmar om en skummis.
En bränd man med randig tröja, hatt och en handske med knivblad. Efter den bisarra drömmen börjar
skumma saker ske. Nancy är inte den enda som börjar drömma om Freddy Kruger. En rad olika mardröms-
liknande mord börjar ske och allt pekar på att Freddie begår brotten i offrens drömmar. Nancy och hennes
vänner måste hitta en sanning och hålla sig vakna för att undgå att somna....och dö!
 
Lustigt! Exakt samma sak hände med mig när jag badade hos Markus....
Så vår historia är verkligen intressant! Jag som själv är en "sucker" för drömmar och alternativa världar,
tycker att denna filmen verkligen har hittat ett obehagligt kall. I vanliga typer av skräckfilmer brukar man
veta var mördaren är och hur man kan besegra honom. Men hur slåss man mot en man som kan kontrollera
och styra vad som händer i dina drömmar? Och hur ska man undvika en person som påverkar ditt tillstånd
som människa? Nämligen att sova? Obehagligt värre!
 
"Whatever you do don't fall asleep."
Behöver jag ens nämna Robert Englund? Jag menar, hans roll som Freddie Kruger är utan tvekan
väldigt orginellt. Hans psykiska terror, rörelser, röst och beteende påminner om en mer vildare variant
av Candyman eller Buffalo Bill! Andra stora ikoner är Wes Craven, som är regissör. Han har sysslat
både med porr och skräck tidigare, och några av hans verk är Serpent and the Rainbow, Scream och båda
Last House on the Left filmerna (originalet och remaken). Sedan finns ju Heather Langenkamp som Nancy,
men John Saxon är även en relativt småkändis med Enter The Dragon, Hands of Steel och Tenebre i bakluckan.
 
A Nightmare on Elm Street är utan tvekan en bra och terrorfylld skräckklassiker. 3 av 5 guldakameror.
 
Robin!
2013-10-29
13:00:00

At Midnight I'll Take Your Soul

Vi avslutar Heil Heil black and white med en av de minst kända skräckikonerna i världen, men i sitt hemland är han mer kult än Fäbojäntan, vi snackar såklart om Coffin Joe filmerna från Brazilien. Coffin Joe spelas av mannen som skapade honom, José Mojica Marins, och för att vara från 60-talet som brukade vara rätt lugn med sina specialeffekter är denna film mycket brutal med ögon som slits ut och bort brända ansikten och varför? Jo orsaken till allt detta är för att Coffin Joes plan är att hitta någon som kan ge han en son för att på så vis föra vidare sin onda blodslinje. Det finns hur många filmer som helst med Coffin Joe i sig, men det finns en Officiell trilogi som består av At Midnight I'll Take Your Soul(1963), This Night I'll Possess Your Corpse(1967) och Embodiment of Evil(2008). Vi kör den första först så klart.

 Ser ut som karnivaler och fotboll är det enda brasilanarna kan

At Midnight I'll Take Your Soul är nog den första och enda filmen med schizofreni då den säger till publiken att gå hem och inte stanna kvar att se filmen, för dem som gör det dock får vi ett mycket segt intro men med mycket cheesy bakgrundsbilder som dödskallar och zigenar prylar. Efter introt börjar filmen med en begravning och vem är på denna begravning? En mörkklädd typ i höghatt, detta är filmens huvudkaraktär och trots att hans officiela namn är Zé do Caixão, men det är lika officiellt som Bubba Sawyer, Bubba kommer alltid vara Leatherface och Zé do Caixão kommer alltid vara Coffin Joe. Joe är begravningsentreprenör men han avskyr när folk gråter på begravningar och unika medlidande för de personer han möter. Ironin är dock att Joe är ateist och nekar Guds existens, med poetiska tal övertalar han publiken och står fast vid sin åsikt starkare än Robin står fast vid sin finnkräm. Han hatar religion så mycket att han går emot stadens regler och äter kött på Holy Friday, en dag då man enligt stadens kyrka inte ska äta kött.  Joe är 60-talets coolaste vandal. Joes vän Antonio har dock skaffat sig en ny pingla och denna pingla vid namn Terezinha väcker alla slags lustar inom Joe för hon har vad som krävs för hans plan, att få en son för att föra vidare Joes onda blodslinje. Joe är känd i staden som en bråkstake och när hans fru visar sig vara steril så binder han fast sin fru och släpper en giftig spindel som tillslut dödar henne. När polisen inte hittar bevis på att det  var Joe som ligger bakom detta går han fri, men han planerar något stort för Terezinha , hon har blivit utvald att vara moder åt Coffin Joes son. Slutscenen är ett spektakel som alla borde se.

 Chockerande på 60-talet

Under filmen hoppar Joe från att vara en leénde man som gärna talar med folk och delar med sig av sin mat, men andra sekunden är han en tyst psykopat med mord i blicken redo att slita en i stycken, Ressigören José Mojica Marins spelar rollen utomjordiskt bra och han är liksom Robert Englund med Freddy Krueger, bara han kan och kommer alltid förknippas med rollen. En av de grymmaste scenerna är då han mördar sin fru, först binder han fast na och medans spindeln kryper på henne och biter henne till döds sitter Joe brevid och säger hur han ska ta en annan kvinna och hans ansiktsutryck utstrålar ett leénde som enbart kan beskrivas som njutning. Joe har blivit så populär att han varit med i ett mångtal filmer men denna är filmen som startade det. Dock är filmen inte ett mästeverk men inom skräck genen är det ett måste. Om ni är trötta på samma gamla vanliga skräckisar som Exrosisten, Halloween eller Hajen, se ett kult fenomen från ett annat land, och min rekommendation är då hands down Coffin Joe. Ett chiller med sex, tabu och många gore scener som ser så mycket bättre ut i svart vitt, det hela påminner om Night Of The Living Dead. Filmen är ”gory” utan att visa blodets färg vilket gör det hela mer klassigt. Detta underground fenomen får 4/5 Guldkameror och är filmen jag personligen kommer se (om) Halloween natten efter Halloween firandet. Härnäst på Filmfett, fortsätter Coffin Joes psykopatiska jakt på att få ligga i This Night I'll Possess Your Corpse.

 Markus
2013-10-27
17:11:00

Screamplay

Eftersom vi skippade våran tradition med att ta en Troma film i slutet av varje månad kommer då denna review lite tidigare, och det är den första vi tittar på som inte är ressigerad av Lloyd Kaufman. Men det är en av få Troma filmer som är gjorda för ny relese (Troma har släppt mycket public domain) som är svartvit och denna tar verkligen vara på att vara svartvit. Detta är Screamplay.

 "Now who would want to kill a talented kid like you?"

Edgar Allen(spelad av filmens resigör Rufus Butler Seder) kommer till Hollywood för att sälja sitt manus, hans första stopp är på ett fik där saker går snett och Edgar tar ut sin vrede att skriva en döds scen till sitt manus med kassörskan i huvudrollen. Efter scenen är färdig skriven går han på muggen där han blir rånad men innan Edgar blir skadad bryter sig en biffig karl in och dödar rånaren för att sedan erbjuda Edgar sovplats på hotellet där han är vaktmästare. Men när 2 poliser utreder kroppen på muggen hittas sidor av Edgars manus så han är nu deras huvudmisstänkta. På hotellet möter Edgar både snälla och elaka typer så som grannen som liknar Rasputin, Den vackra Harriet som drömmer om att bli filmstjärna och en misslyckad agent som låstas vara big shot och denna agent visar intresse i Edgars manus. Men ju fler som gör Edgar förbannad skriver Edgar grövre och grövre döds scener åt dem men allt vänds upp och ner när de karaktärer som hamnar i Edgars manus snart poppar upp i dödsannonserna istället. Och Edgar misstänker att det är han själv som ligger bakom alla dödsfall.

 "Hollywood is the land of the doomed."

Screamplay var en utav jäkligt få DVD filmer jag hittade i Tjeckien, det ar denna, Venom, en ormfilm med Klaus Kinski, En annan Troma film i form av Mothers day och en porrversion av Citizen Kane(köpte alla utom den sistnämnda). Edgar Allen  är en självklar referens till Edgar Allen Poe men annars är filmen inte alls dum i attityd. Men mycket fint ljussättning har man lyckats framkalla något som bara kan kallas tysk expressionism, ett framträdande inom film som vi sett i Dr.Calgari och Nosferatu. Skådespeleriet är långt från perfekt, vissa funkar andra är rent sagt fruktansvärda men för att sammanfatta kan man säga att det är som i Deathrow Gameshow*, överagerandet medverkar till filmens karisma, och tyvärr är ljussättningen och vissa skådisar det enda filmen har att bjuda på då story är mycket svag och det tar lång tid innan ett riktigt dödsfll uppstår, visst vi får se samma personer bli brutalt dödade 2 gånger, men då de dödsfallen i första halvan är fejk och de andra är riktiga känns det lite som i Clue då de utbryter ” That’s how it could of ended  but here’s what we really did”. Filmen får 2/5 Guldkameror.

Markus