FilmFett

2014-09-30
16:09:00

2000 Maniacs

Jämnfört med Blood Feast börjar 2000 Maniacs med en charmig folksång med banjo musik och glada människor som springer runt med sydstatsflaggor (Inte en enda afro amerikan syns under hela introt) medans de sjunger ” the south’s gonna rise again”. Trots vad musiken symboliserar kan man inte sluta vicka på foten i takt till den där jävla banjon. Allt är lung och underhållande tills man ser en pojke på 7-8 år kväva en katt med en snara.
 "Has it occurred to you that nobody has told us what this centennial is all about? Now, this is 1965, and a hundred years ago it was 1865, right? So, what happened in 1865?"

Filmen börjar på riktigt med att en kör in i byn Pleasant Valley, i bilen sitter Terry Adams , en liftare och Tom White spelad av HGL stammisen William Kewin som tidigare spelade Pete Thornton i Blood Feast. Duon är inte de enda som kört in i byn och tillsammans med 4 andra som precis kört in i byn efter att ha tagit en genväg fejkat av 2 infödingar i byn hedras de som hedersgäster av borgmästaren. De 6 besökarna har en sak gemensamt, de är alla från nordstaterna och ska delta i firandet av en händelse som skedde länge länge sedan. Allt verkar lugnt tills en av tjejerna går på dejt med en inföding som skär av henne fingret. När hon går till en doktor för att få hjälp kommer flera andra lantisar in och hugger av henne armen, denna arm grillas sen vid en lägereld. Tom White undrar varför en sydstats stad hedrar ett par nordstare exakt 100 år efter inbördeskriget slutade och då han ska ringa en arbetskollega för att få lite mer fakta kan han inte ringa ett långdistanssamtal. Någonting står inte rätt till alls. Tom hittar en skylt som skriver om blodshämnd mot nordstatare efter att många sydstats soldater dött i strid under kriget och nykomlingarna endast är här för att dödas i en blodig hämnd. Kommer de andra tro på Tom? Hur många Yankees kommer dödas?

 "It means this centennial is a centennial of blood vengeance! It means... It means we're here to be killed!"

Det sämsta med filmen är ljudet, det är verkligen svårt att höra med musiken och borde ses med subtitles, tyvärr kom inte min DVD med subtitles så jag fick lyssna riktigt ordentligt. I scener med många personer som ska prata eller skratta (och det finns många scener av skrikande offer och skrattande lantisar) är audiot helt kaotiskt och man får ont i örat. Som i tidigare filmen är kvinnorna endast där för de är söta och kan skrika. Först verkar det faktiskt som om staden är lugn och film, och såvida du inte kan titeln eller sett remaken så vet man inte vad som kommer hända är filmen underhållande och mystisk. Jag har inte sett remaken men den får Robin genomlida någongång! 2000 Maniacs är mer händelserik än Blood Feast och underhållande dödsscener, mer kaotiska med då alla dödsfall har en publik och ses som en attraktion i byn. Blood Feast visade dock mycket mer än 2000 Maniacs, Maniacs klipper bort våldet och visar endast lemlästade lämmar. 2000 Maniacs har inte åldrats bra men trots detta finns det endå en känsla av skräck som än hänger i tills idag, gore-effekterna är inte så brutala som hans övriga filmer. 2000 Maniacs får 3 av 5 guldkameror. En underhållande tvist i slutet räddar filmen som är full av dumheter men är i det fulla hela, underhållande för retro-skräck fans.

Markus
2014-09-29
11:52:15

Blood Fest

Filmen börjar med att en ung tjej kommer hem och lägger sig i badet och från ingenstans kommer en underlig snubbe och hugger henne i ögat och skär av hennes ben. Detta är dock endast ännu ett offer då många andra kvinnor blivit mördade och lemlästade under en kort period på 2 veckor. Detektiv Pete Thornton jobbar dag å natt för att hitta mördaren. Medans poliserna jobbar hårt och planerar att låta hela staden höra om morden i hopp om heta tips går en äldre kvinna in i en mystisk affär som heter Fuad Ramses Exotic Catering för att skaffa en exotisk lyxfest för hennes dotter, Suzette. Ramses, ägaren till affären som uppenbart är skurken (man fick se hans ansikte under den första dödsscenen) med sin röst, inzoomade ögon och absurda sätt, till och med en blind man skulle peka ut han i en folkmassa. Fuad Ramses erbjuder en Egyptisk Feast, en rätt som inte gjorts på över 5000 år.

 " Naah this guy is cool, he doesn't look like he'd hurt a fly"

Passar in som handen i handsken då hennes dotter studerar egyptisk kultur. Ramses går bakom kulisserna där han har ett litet tempel dedikerat till Ishtar (Inte filmen som tur är) trots att Ishtar dyrkades i Babylon och inte i Egypten. Samma natt mördar Fuad ännu en kvinna och snor hennes hjärna. Suzette går på en föreläsning om Egyptisk mytologi där också Pete Thronton nävarar. Suzette och Pete blir nära vänner. När Pete får veta att det står Egyptian Feast på menyn på Suzettes fest vet han genast vem mördaren är, kocken Fuad Ramses.

” I was reading about these murders, and it sort a takes the joy out of everything”

Trots dess stela skådespeleri, felaktiga fakta om vem som dyrkade vad och lätta musik spel (bestående mest av en trumma) borde denna film ses som en klassiker, det är den absolut första splatter filmen och har gjort lika mycket för skräck som Night of the living dead och Jaws. Det hade varit bättre om mördarens tryne inte visades mindre än 1 minut in i filmen. Trots dess uråldriga effekter och det uppenbart falska blodet är filmen sevärd mest för att den är så kort (67 minuter) och blir aldrig tråkig. Hjältarna och tjejerna är dock tråkiga karaktärer och har inget syfte annat än en gående bricka eller snyggt offer. Det är menat att mördaren ska vara en äldre man men han är uppenbart rätt ung, typ 30 år med vad som ser ut som mjöl i håret för att framstå som gråa hår. Det finns även den berömda tabben då dag blir natt snabbare än en blinkning som även finns upprepade gånger i Plan 9 From Outer Space. Blood Feast är den första delen i en trilogi med olika berättelser som endast är uppföljare i anda. Blood Feast får svaga 3/5 Guldkameror.

 Markus
2014-09-25
23:43:25

The League Of Gentlemen’s Apocalypse

The Leauge of Gentlemen är en brittisk komedi serie av 18 avsnitt bestående av 4 män som spelar en massa olika karaktärer och en julspecial men också en live show som gick mellan 1999-2002. Serien var väl okay tyckte jag, inget speciellt eller värst minnesvärt tillskillnad från andra brittiska serier som Mr. Bean eller Young ones, men vissa karaktärer var alltid roliga men det som stod ut var det mycket fina slutet, tänk dig LOST fast tvärtom. 2005 kom det ut en film baserad på tv serien men hur fan är den? Det fanns verkligen lite sammanhang mellan sketcherna i de 2 första säsongerna men hade ett flytande narrative i sista säsongen så vi får hoppas detta höll kvar till filmversionen.

 "You my friend are f-u-k-t, fucked!"

När de riktiga skaparna bakom serien bestämmer sig för att pensionera Royston Vasey där deras tv-serie utspelar sig tillsammans med dess fiktiva karaktärer vi fick följa i tv serien har Jeremy Dyson(en av serien skapare) spelad av Michael Sheen lite svårt att släppa greppet om sina älskade karaktärer. I den finktionella staden blåser det upp till en mycket stor storm. I kyrkan träffas några av karaktärerna för att diskutera vad stormen orsakat och händelserna visar sig vara profitera om världens slut. I kyrkan finns en hemlig dörr som leder till ett tomt rum. 3 nya karaktärer, en homosexuell tysk som hålls gisslan av en galen slaktare som förgiftade hela staden i säsong 2 av serien och en lokal taxi chaffis. När de kommer ut ur rummet ser kyrkan helt annorlunda ut än då de gick in och det gör staden också. Det är samma stad men inga utav invånarna är närvarande, förutom Papa Lazarou, en galning i blackface som visar ett tv-program där de 3 männen medverkar. Han berättar att de befinner sig i verkligheten och är skapelser utav 4 män. I verkligheten träffar de också paret Tattsyrup, en av mina favoriter i tv-programet då de är besatta utav att hålla allting lokalt och går så lång till att mörda folk som vandrar in i deras affär. De 3 männen får i uppdrag att åka till London för att döda sina skapare innan de avslutar programmet och alla i staden slutar att existera.

” We are your characters and we’re coming to your world”

Precis som i showen utspelar sig många sketcher om olika karaktärer ur serien så som arbetsförmedlaren som gifte sig med en av sina trögare studenter, den homosexuella tysken och redneck paret besatt av att vara så lokala som möjligt. Serien var ingen höjare men är mycket populär i England. Jag gillade den rätt okay men var inget super fan av den i jämförelse med andra som The Thick of It. Filmen är i samma anda och har likaså sitt original material är den hit and miss Det är roligt att se de riktiga skådisarna prata med de figurer de själva spelar och tänkt upp, lite Twilight Zone aktigt och underhållande utav bara den. Valet av huvudkaraktärer är ett underligt val då de endast hade små roller i några avsnitt (förutom slaktaren som var en av huvudkaraktärerna i säsong 2). Filmen är inte gapskrattar rolig men handlingen är intressant, komplicerad och skruvad. Gillar du brittisk komedi och även underliga filmer är denna perfekt. The League Of Gentlemen’s Apocalypse får 4.5/5 Guldkameror. Ju längre filmen pågår destå bättre blir den, du vill absolut inte missa det fantastiska slutet. The Leauge of Gentlemen gör verkligen fanatstiska slut på sina productioner.

 Markus