FilmFett

2018-07-31
16:53:25

FilmFett fyller 6!

 
Älskade FilmFett har hållit sig som en vacker båt på savannens djupaste hav av sand och torsk. Är jag full som skriver? Vet inte varför det är relevant, men du var en sexig jävel. Kom lite nämre skärmen. I alla fall! Jag och Markus tackar våra ärade läsare men jag vill även ge en bamsekram till Markus för att vi håller FilmFett vid liv. 
 
Robin och Markus!
2018-07-30
22:51:00

Animal Farm

Har du inte läst Animal Farm, läs Animal Farm. På en farm slits djuren ut till döds utan mat och utan vatten utav den alkoholiserade bonden Jones som bränner alla djurens matpengar på sprit istället. Bondgårdens älsta galt, Old Mayor berättar att ingenting kommer ändras såvida inte djuren gör något under ett stallmöte och håller tal vilket som leder till en kampsång.... sedan dör han framför alla. Några dagar senare tar djuren ledda under en vit galt kallad Snowball en revolt mot Jones och hans familj och anställda.  Jones slängs ut ur Manor Farm som djuren döper om till Djurfarmen och djuren börjar sköta farmen själva, alla förutom den svarta galten Napoleon som finner ett intresse för Jones grejer. Snowball gör massa budord som alla djuren ska leva efter för att undvika att bli lika Jones. På tal om Jones, Staden är trötta på han och går till hans farm för att döda varenda fjäderfä vilket resulterar i ett slag som djuren vinner med lite förluster,....inklusive en hund vars valpar Napoleon tar han om och uppfostrar hundarna till statspoliser...som han senare använder till att jaga bort Snöboll så Napoleon han själv kan bestämma på gården med sin lilla propaganda medhjälpare Squealer, en riktig fegis. Napoleon övertalar djuren att bygga en väderkvarn för att underlätta arbetet på farmen, en idé snöboll hade innan han uppenbart dödades. Snart blir Napoleon värre och värre och mer lik Jones. Kommer Napoleon möta Jones öde till mötes? Hur mycket kommer djuren stå ut med? Kommer denna funka utan Richard Harvey?
"Loyal followers, on farms owned and operated by pigs, there is order and discipline. Own lower animals do more work and eat less than other on farms."
 
Som ungdom på hela 12 årar skulle vi läsa bok i skolan, jag minns precis hur det gick till, jag gick till bibblan å sa " Jag vill ha en kort bok med stor text!", det var tiden då jag var för cool för att läsa och bibliokaren gav mig då Animal Farm och hade jag vetat vad jag senare fick veta hade jag gett henne en stor kram. Boken drog in mig direkt, jag kunde inte sluta läsa skiten och det var första gången detta hänt mig och sen hände det...boken slutade... bara sådär faktiskt...inget lyckligt slut, inget som löst sig, om något var det som om boken slutat mitt i precis som monsterjakten i Monty Python och den heliga graalen... jag satt där å frågade mig själv vart fan var det lyckliga slutet?? Jag hade bittersötsmak i munnen och ville veta hur djurens historia slutade, så mycket att jag faktiskt började skriva på en alldeles egen uppföljare, yepp en fanfiction men gav snabbt upp den då jag snart insåg att..jag gillade slutet...trots att jag ville veta mer gillade jag att inte veta fullt ut...det var nästan sardistiskt och jag fann snart en ny favoritgenre, filmer och böcker som lämnar oss utan hjältar och utan lyckliga dagar och det skulle dröja nästan 9 år innan jag hittade en bok med samma effekt på mig, Tom Sharps Bestsellern som introducerade mig till min nu favoritförfattare ....Tom Sharpe.
"And that night the pigs drank to Boxer's memory, in the whisky they had bought with Boxer's life."
 
Det var så jag kom över Animal Farm, jag såg filmerna, älskade den nyare...den äldre...denna jag nyss snackade om....nja....den är bra, jävligt bra men är det en fantastisk film....lite.. Animationen är bra för att vara ifrån 50-talet men mitt största problem med filmen är slutet, det nämns att revolusionen sprids till fler gårdar och det är grisar från dessa gårdar som åker och har en stor svinfest hos Napoleons gård där djuren inte ser skillnad på dem och Mr. Jones, det är inte ett pokerspel med andra mänskliga farmägare och ett slagsmål bryts aldrig ut men istället bankar djuren in väggen och attackar...fade to black....detta ger mig tanken att filmen slutar lyckligt....det ska den inte göra...det är en av de stora grejerna med boken...jo jag vet, folk gillar lyckligare slut bättre men....Animal Farm ska sluta mitt i...nu bryts cirkeln som slutet av boken startar.. nu vet vi att det blev bättre, i boken vet vi inte nånting om hur det går... . Musiken är sisådär...om man tänker på 1999 filmversionens fantastiska soundtrack av Richard Harvey så är detta att jämnföra Ennio Morricone mot en av de där Youtube videosarna nån som inte kan spela flöjt försöka spela musiken från jurassic Park. Det filmen gör bra är att följa boken upp till detta tillfälle....den enda stora ändringen är att Snowball uppenbart mördas istället för att jagas iväg som i boken (ett bättre val som gör hundarna mer hotfulla) och disneyfierar inte nånting, djur avrättas, saker sprängs, Boxers hästsparkar är ocencurerade, hela skiten är en blodig film som inte hyser med positivitet utan mest förundran om hur så söta djur kan utstå så hemska saker...precis som Happy Tree Friends. Åsnan Benjamin har en mycket större roll i denna film, i 1999 filmen hade en helt ny karaktär, hunden Jessie (som sög) rollen som våra ögon på gården, men här är det Benjamin som är mer...vän med hästen Boxer och leder revolten i slutet men i boken är han en grinig envis gubbe. Animal Farm från 1954 är en bra film, producerad utav the CIA faktiskt som en antikommunist film (take that Russia) som trots att manus och animation är lite utdaterad för den generella biopubliken idag har ett medelande som ekar genom tid och rum med mörka bilder och handlingar. Animal Farm får stark 3/5 Guldkameror.
 
Markus
2018-07-28
07:28:00

The Warriors

En av de viktigaste filmerna från slutet av 70-talet och början på 80-talet.
 
Alla New Yorks mäktigaste och farligaste gäng träffas för ett fredsavtal med ledaren Cyrus. Men denna mäktiga ledare blir skjuten och gänget The Warriors anklagas. Polisen anländer till platsen och The Warriors flyr. Målet är att ta sig till sin bas med livet i behåll!
 
 
The Warriors är känd för att uppmärksamma något filmer vanligtvis gjort. Fast ur ett annat perspektiv. Gängkrigen eskalerade i storstäderna och sågs oftast som fiender till samhället. Men regissören Walter Hill ville göra något ur gängens syn. Visa deras stolthet. Vad som driver dom i en mörk värld.
 
Filmen har många intensiva scener och problem även inom gruppen. Ingen är en huvudroll, även om Swan leder gänget. För det är helheten som spelar roll. I en värld av graffiti och våld, slagträn och rollerblades.
 
 
Självklart påminner Flykten från New York väldigt mycket om The Warriors och jag tror man nästan kan kalla denna pärla från 1979 som fadern till "mardrömsnatt i storstäder", som fått en andel av filmer under senare år. Klippningen är suverän och påminner om Walter Hills Street of Fire, som är lite tightare i klippning till musik.
 
Överlag en film som inte förtjänar att beskrivas med ord.
 
4 av 5 guldkameror.
 
Robin