To Live and Die In L.A
2017-06-20

Det var länge sedan jag skrev en recension på en film som jag precis just sett. Men idag måste jag dela mina färska minnen om denna pärlan, släppt av Arrow Video.
 
 
Presidenten skyddas av extremt många vakter i en byggnad och poliserna Richie och hans kollega hittar en självmordsbombare som dom spränger skiten ur...efter att bombaren blir nerdragen från taket på hotellet. Vi introduceras till karaktärerna. mest Richie, som är en tuff och ung polis som ofta jobbar nära sin äldre kollega. Kollegan, Jimmy Hart, ska gå i pensio...han är död! Mördad av falskmynts-brottslingen Rick Masters (Willem Defoe). Richie får en ny kollega, John. Men John är inte beredd på hur långt Richie verkligen vill gå för att sätta en kula i Rick Masters!
 
 
Storyn är så 80-tal som det går att bli. Tillsammans med det grymma soundtracket av Wang Chan, som jag lätt vill köpa en cd av. Seriöst, detta kan vara en sommarhit för i år (min idé av sommarhit är lite udda). Robby Muller filmar fotot och filmen är av William Freidkin. Så filmen är mörkare än en vanlig 80-talare. På många sätt och vis lika hård som Dirty Harry från 70-talet! Och ni vet ju alla hur mycket jag gillar den.
 
 
Vad har vi mer? John Torturro i rollen som en fånge som placeras i fängelse i filmens början. Och Dean Stockwell i rollen som en gråaktig advokat. Samt en biljakt som påminner om GTA, helt utan musik vilket gör den till en av de vassaste scenerna jag sett. Filmen visar även konsekvenser för vad Richie och John gör. Och konsekvensera är väldigt mörka!
 
 
Vill ni se en brutalare, mörkare och mer cynisk film om polisernas jakt på hämnd? Då kan detta vara en av 80-talets bästa. För den kommer sannerligen vara det för mig!
 
4 av 5 guldkameror.
 
Robin
 
 

Thunderball
2017-06-16

 
Hur kan man toppa en av Bonds bästa äventyr i Goldfinger? Genom att göra ett undervattensäventyr med en enögd skurk i fin kostym och hajar.
 
 
007 glor på en begravning, men följer efter änkan som visar sig vara en mördare i klänning. Bond knockar ner honom och flyr med en jetpack till en bil som sprutar vatten ur avgastuberna. Ja, filmen vet hur man börjar en Bond-rulle i alla fall. När James Bond får höra om kärnvapen som försvunnit letar han runt i paradisön Nassau. Här träffar han den vackra Domino, som letar efter sin bror, som tros vara mördad av skurken Largo.
 
 
Tom Jones sjunger ledmotivet till en låt med höga toner. Och som jag skrev så börjar filmen coolt med jetpacks och en brutal fight där stolar flyger runt i ett rum. Men resten då? Jo, Largo är ju känd som Nummer 2 i SPECTRES organisation och skämtas om i Austin Powers och Simpsons. Varför fattar jag inte för han är aldrig så intressant eller hotfull. Kanske hans enögda poträtt som gör honom intressant.
 
 
Det är kul att se Largos avancerade plan i hur han ska få tag på kärnvapnerna genom att kidnappa Majoren Duvall och ta över hans stridsplan. Detta genom ett plastikjobb på rehab, där Bond även råkar vara. Undervattensscenerna är välgjorda, men tråkiga att kolla på. Långa scener med folk som dyker attraherar inte mig ett dugg. Detta är betydligt mer en spionfilm än en agentfilm, vilket gör att allt känns mer som en trhiller. Och inte en särskilt bra heller! Kort sagt så finner jag den händelselös.
 
2 av 5 guldkameror.
 
Kan vara en av de svagare Bond-filmer jag sett.
 
Robin

The Cottage
2017-06-14

Medans Markus traskar runt i udda komedier så tar jag en vändning mot det mer makabra inom humorn. The Cottage är inte helt olik Severence. Båda skulle kunna vara perfekta som en dubbelvisning inom skräck-komedi.
 
 
Andy Serkins spelar David, en brutal man som just kidnappat en rik kvinna med hjälp av sin offantligt puckade partner Andrew. Men dom är inte ensamma i den lilla stugan, mitt ute i skogen. Nej, dom har med sig en rysligt feg liten kille: Peter...som är rädd för malar. Men kidnappningen går inte så bra då Andrew går in till Tracey (deras kidnappade offer) och glömt ta på sig en rånarluva, varpå den aggresiva tjejen påpekar att dom sitter i skiten. Var kommer skräcken in då? Jo, det kommer inte förrens den sista halvan, då nån sjuk och deformerad bonde försöker döda dom.
 
 
The Cottage är en rysligt rolig rulle, där brittisk sarkasm och hotfullhet gör att stämningen är underhållande hela tiden. Serkins, som ska spela den smarta killen tar alla stunder han kan åt att terrorisera Peter och Andrew för deras klumpighet. Och om han inte får chansen till att göra det så ser Tracey till att ta över arbetet. Man tycker nästan synd om dom båda, patetiska kidnapparna.
 
 
Filmen var riktigt billig där jag köpte den. Tror det var en loppis. Och om ni frågar mig så är det ingen revolutionerande film. Det finns oändligt många filmer med samma tema. Men jag har lika roligt i alla fall!
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin

Jack Reacher: Never Go Back
2017-06-10

Första filmen var en oväntat skarpladdad thriller....som hatades av bokläsarna då Tom Cruise var lika lik Jack Reacher som jag är lik The Rock. Fast enligt ett facebook-test är vi bröder. Nåväl, jag tyckte om första filmen och blev lite sugen på uppföljaren.
 
Never Go Back, eh? Rick Roll'd much?
 
Jack Reacher har länge haft kontakten med en vänn i D.C. Major Turner, som han har brevkontakt med. När Jack är i närheten så vill han träffa henne personligen...fast i hennes stol sitter en ersättare, Sam Morgan. Sam berättar att Turner sitter i finkan för spioneri...men Jack misstänker annat! Värre blir det då han inte får träffa Turner och folk börjar skugga honom!
 
 
Never Go Back är som Winter Soldier i Captain Americas universum. Och det är kul att se filmer där man inte vet vem man litar på. Synd då att manuset är relativt tunt. Vi som är tittare vet vanligtvis vad som kommer att hända i förväg. Det hela är helt enkelt precis som det verkar.
 
So...uh...how did you met your mother?
 
Den sista akten är all out action och slutar med en fisty fight med en bad guy. Det känns lite löjligt att se fighten då det är så många som studerar alla slag och rörelser i närheten. Kort sagt känns det aldrig som att tittaren är i fighten, utan bara att vi studerar två kärringar som slåss med rullatorer på Gekås.
 
Jag måste i skrivande stund, sänka betyget. För ju mer jag tänker efter ju mer anti blir jag. 2 av 5 guldkameror. Men den känns aldrig tråkig och har lite mysiga scener. Det värsta är dock att man hintar att Major Turner ska vara med mer som en fysisk medhjälpare. Men, nej, det är Tom Cruise som gör allt jobb, för vi lever i 50-talet och kvinnor på film ska inget göra.
 
Robin

Get Out
2017-06-07

Förra året var 10 Cloverfield Lane en stor snackis. Och året innan var det The Babadook. Nu är det Get Out som en en rysar-snackis. Av komikern Jordan Peele från Key and Peele. Kan vi ta denna rysare seriöst?
 
 
Chris är en fotograf som dejtar den söta tjejen Rose. Dom lever ett bra liv och ska besöka Roses familj. Men Chris undrar om familjen vet om att han är...svart? Familjen är en trevlig, rikare familj där mamman är psykolog som kan terapi i form av hypnos. När hon får veta att Chris röker vill hon ha sin chans att kurera honom. Men Chris tycker att något är fel...nämligen att alla betjänterna är mörkhyade och tystlåtna. Nästan som om dom vore slavar. Chris tycker överlag att hela stämningen i huset är....udda?
 
 
Jag tänker inte gå in mer i filmens story. Oh, nej, denna filmen måste man helt enkelt se. Men är den bra? Ja, enkelt filmad, fint tempo och "hoppa-till" ögonblick som är effektiva och bra för att sätta lite tempo. Musikvalet är intressant, nästan lite accapela, men det fungerar och känns lite ovanligt i den här typen av film.
 
 
Helt plötsligt undrar du vad som har hänt, för du bryr dig rysligt mycket om Chris och undrar om han någonsin kan överleva. Nästan som att du blivit hypnotiserad! Finalen är häftig, men jag hade velat se mer på något sätt.
 
4 av 5 guldkameror.
 
Robin

Heathers
2017-06-05

Det sista ordet en förgiftad människa säger innan hon dör är..."corn nuts". Och om du dricker mineralvatten så är du homosexuel. Med dessa orden drar vi igång kultkomedin Heathers!
 
 
Veronica Sawyer hänger med de tre snobbiga brudarna som alla har samma namn: Heather. Dom är skolans drottningar och Veronica hoppas vara lika coola som dom, tills hon träffar Jason Dean. Han är coolhet på en helt annan nivå och båda blir ett par. Paret får nog av Heathers jobbiga attityder och huvud-"Heather" ska få en hämnd! Det hela går fel då dom råkar förgifta Heather till döds med propplösande medel.
 
"If you were happy every day of your life you wouldn't be a human being. You'd be a game-show host."
 
Detta är början på en film där allt bara går åt fel håll. Hela tiden! Och vi som ser på filmen är konstant överaskade av dess vändningar. En dubbeldejt innehåller kovältning på en åker, självmord blir det största "inne"ämnet i skolan och karaktärerna är klyschiga på det bästa sättet som finns. Christan Slater spelar en grymt bra roll i den James Dean inspirerande rebellen Jason Dean. Utan att låta pervers eller så....men Winona Ryder har alltid varit söt och är en väldigt stor talang. Även så i denna filmen som Veronica.
 
"Are we going to prom or to hell?"
 
Själv tycker jag att filmen tappar lite mot sista akten då det blir en form av sopopera slut. Men i det stora hela är jag väldigt överaskad, även om den inte leder till större betyg. När jag ser om filmen får den säkert bättre omdömme. 3 av 5 guldkameror.
 
Robin

License to Kill
2017-06-02

 
Vad i röda helvetet? Är Bond-veckan tillbaka? Ja, nu när jag varit borta från bloggen....och inte torterad av Markus....så kan jag betala tillbaka skulden en gång för alla. Av egen fri vilja, inte av tortyr från Markus.
 
 
James Bonds polare Felix Leiter ska gifta sig. Men samtidigt har han uppdraget att sätta dit drogbaronen Franz Sanchez (grymt spelad av Robert Davi). Jobbet går jättebra, men Leiter fritas av sin insider, Ed (som spelas av Everett McGill som även spelar Big Ed i Twin Peaks). Felix genomför giftemålet, men attackeras dagen efter och äts nästan upp av en haj. James Bond är för personligt involverad och hans licens att mörda dras in. Men fuck that! James Bond behöver inte heta Agent 007 för att få fast Franz Sanchez!
 
 
Det känns som att många gillar att se Timothy Daltons andra, och sista film, som 007. Men vad tycker jag? Jo, filmen har vissa element som påminner om en 007-film. Exotiska miljöer, grymma actionscener och en barfight som är mysig att se. Men är detta en Bondrulle? Musiken verkar påminna oss om det, då denna filmen har grymt bra Bond-soundtrack. Introlåten är svängig och mäktig. Men ÄR DETTA EN BONDRULLE?!
 
 
Jag tycker tyvärr inte det. Storyn fokuserar så mycket på vendetta i sin enkelhet att det känns för normalt. För svagt berättat och det finns inget mysterium. Bonds polare äts upp av haj, nu ska Bond hämnas. Det finns dock en grymt häftig slutjakt på taket av en lastbil och Q är med mer som karaktär, vilket är kul att se. Benicio Del Toro spelar en liten Bond-skurk med liten kniv. Men som ni hör på min beskrivning, så låter det inte som en Bond-film.
 
2 av 5 guldkameror.
 
Robin
 

The Thing From Another World
2017-05-28

John Carpenters remake från 80-talet räknas som en av tidernas bästa sci-fi rysare. Så hur är då denna filmen, som producerades av Howard Hawks? Och hur mycket fyllig onödig info måste jag klämma in innan jag snackar om filmen? Inte mycket, för nu kör vi!
 
 
En kaptenbas på Alaska har ett överflöd av karaktärer. Majoriteten är män, fast sekretreraren Nikki är den enda bruden där. Och hon verkar ha tycke för en kapten som jobbar på basen. Men allt är inte som det verkar, för en forskare upptäcker ett skepp mitt ute i isen och han hittar även något som verkar infryst. Isblocket hackas ut och tas med till basen. Snart råkar en av karaktärerna slänga en elektrisk filt över isblocket och något bruter sig ut. En vrålstark och livsfarlig varelse, som verkar vara imun mot smärta! Vem är varelsen och hur mycket kommer hända under duellen mot denna...sak?
 
 
Det finns ett överflöd av karaktärer och en form av cynism i dialogen. Detta är inte er vanliga "oj, vad livat det var på krogen i lördags" attityd. Detta handlar om karaktärer som ser sitt jobb på ett väldigt seriöst sätt och tyvärr hamnar i trubbel för det. Det blandas mycket logik och dom säljer fint in att varelsen härstammar från någon typ av utomjordisk växt. Kort sagt, som en roligare kemi lektion.
 
 
Med en spännande sista akt, en eldscen som får mig att undra hur säkerheten var på inspelningen, samt en underhållande stämning som håller sig mot tidens onådiga nävar. 3 av 5 guldkameror.
 
Robin

Code 46
2017-05-26

I framtiden måste man ha rätt DNA-kod för att kunna paras ihop med sin kärlek. Tim Robbins spelar dataanalytikern William som undersöker folk som har olagliga pass, som används i dom avancerade stadsdelarna. Han råkar springa på den söta Maria, som även fungerar som berättarröst. Kärlek sker, men dom har inte sanna DNA-match. William dras in i hennes olagliga affärer och finner att samhällets struktur inte är så fin ändå.
 
 
Detta romantiska sci-fi drama utspelar sig i en vacker, ren värld. Inte olik den från Her. Det är rena miljöer och internationella språk blidar en form av sammanhållning i ett avslappnat sätt som fungerar. Kort sagt, samhället är ett utopia där allt går i harmoni.
 
 
Men, filmen är lika tråkig och färglös som samhället. Det är en konstnärlig film om känslor som har långa scener som inte riktigt tar mig någonstans, känslomässigt eller händelsemässigt. Kul med lite Wim Wenders känsla, men inget bra resultat.
 
2 av 5 guldkameror.
 
Robin

Pieces
2017-05-20

Detta är minst sagt en väldigt flummig recension. För hur tusan recenserar man en film med så många sjuka scener...och ingen riktig story? Det finns även en grymt rolig recension av Cinema Snob.
 
"BASTARDS!.....BASTARDS!.................BASTARDS!"
 
1941. Mamman blir sur då hennes son läser porrtidningar och lägger pussel med pornografiska bilder. Så sonen gör det enda logiska och hackar mamman till röd spenat med en yxa. Nutid...eller...ja, tidigt 80-tal? En kvinna åker skateboard och åker in i en glasskiva...men skit i det för det var bara en olyckshändelse som inte har något med filmen att göra. Mördaren slår dock tillbaka med motorsåg och dekorerar omgivningen med hallonsaft. Polisen får hjälp av en professor i anatomi som berättar att alla kroppsdelar som mördaren tar kan vara "pusselbitar" som kan få dom att hitta mördaren.
 
ARGH! Thy killer used my chainsaw. ARGH!
 
Filmen badar av möjliga mördare. En tjock vaktmästare, Williard, som ser ut som att han vill vara pirat då hans ena öga alltid hänger väldigt misstänktsamt. Professorn i anatomi är också misstänkt, tillsammans med den unga "huvudrollen", en kvinnotjusare som har rätt lite screentime. En journalist infiltrerar skolan för att hjälpa polisutredarna. Anledningen till att jag beskriver storyn så svagt? Det finns typ ingen story!
 
 
Pieces hade varit skräp om det inte vore för dess sjukt roliga ögonblick. Dödsscenerna är många. Redan tre massakers i filmens första tio minuter. Och fram med pastan, för köttsåsen kan leda till den största Dolmio reklamen på film! Vi får även se en tennismatch som använder samma klipp ca 6 gånger. Och en kung-fu granne som springer in från ingenstans och sparkar ner en person. Hela den scenen är uppenbart en stark inspiration till "Pancakes"-scenen i Cabin Fever. Jag sa ju att denna recensionen skulle låta knäpp!
 
Markus tycker det är en skön Giallo, och jag vill tillägga att jag trodde den var italensk, men den är spansk.
3 av 5 guldkameror. Aldrig en tråkig stund! Fungerar inte för alla, men jag hade sjukt roligt under filmens gång.
 
Robin

Candyman: Farewell to the Flesh
2017-05-18

Så Markus dyker ner i polisfilmer från Italien och jag tvingas vara en skurk och recensera den här soppan. Första filmen är ju jävligt bra, en av mina favoritfilmer....men oroa er inte. Detta är ren skit!
 
 
Kom ni ihåg den jobbigt snobbiga professorn i första filmen? Skönt att han bara var en plot-device för att ge info om Candyman legenden. Han gör samma sak här och återberättar den för en klass i New Orleans. Sen, när föredraget är slut, mördas snobbiga professorn av en man med krok...Huvudrollen är Annie. Hon är en lärare vars bror är misstänkt för ett annat mord. Annie upptäcker snart att legenden om Candyman kan vara sann. Särskilt när hennes man mördas!
 
Annie Von Mjukglass
 
Om Annie har ett efternamn hade det varit White Paleson, för hennes utseende ser ut som en vaniljglass. Och den ger lika mycket innehåll och smak, tyvärr. Hennes roll är så standard att det inte går att tycka om henne. Kom ni ihåg karaktären i första filmen? En smart, begåvad och cynisk kvinna som ville göra sin röst hörd i en värld full av dominanta männ? Annie är fan en idiot!
 
Did...I leave the stove on?
 
Filmen utspelar sig i New Orleans under Mardi Gras. Och den har några hyffsade dödsscener, samt några scener som berättar Candymans urpsrung. Men vem fan bryr sig när musiken upprepas lika ofta som reklam på tv. Det finns klyshiga jumpscares, och inte ens Tony Todd kan göra en bra rolltolkning i denna skiten. Trots allt en onödig film utan djup och berättande. Bara snabba cash för producenterna.
 
1 av 5 guldkameror.
 
Robin

Angel Heart
2017-05-14

Vissa rysare är mer provokativa än andra och Angel Heart fick lite beskymmer för dess mörkare innehåll. Bland annat en sex-scen som blev omtalad och nästan gav den en porr-stämpel!
 
 
New York, 1955. Harold är en detektiv som genomför enkla uppdrag. En dag får han ett ganska udda jobb av Lois Cyphré, spelad av Robert DeNiro att hitta musikern Johnny Favorite, som verkar försvunnen. Jobbet låter väldigt märkligt då Harold inte får några detaljer. Konstigare blir det då de få ledtrådar som han får leder till blodiga lik! Ett av hans ledtrådar leder till en kult, ledd av Epiphany (Lisa Bonet från Cosby Show). Kultens blodiga ritualer får honom att se kopplingar till de mord som polisen nu misstänker honom för...
 
"Cajun cooking kills me."
 
Angel Heart är baserad på en bok av William Hjortsberg, en amerikansk författare. En adlad filmregissör, Alan Parker ligger bakom denna rullen och han vet exakt hur hans vision ska komma fram. Filmen badar i skuggor, ritualiska mord och gotiska miljöer. Detta är en sann Neo-Noir och stinker så mycket cigarett-lukt att man får vädra efteråt.
 
Mickey Rourke gör ett bra jobb. Han är en pratsam karaktär, charmig och enkel att tycka om. Det är synd som fan att Rourke inte fick en ordentlig karriär, utan att den förstördes av hans drogmissbruk och hemska attityd.
 
"Hey, you ever watch the Mickey Mouse Club? 'Cause you know what today... today is? Today is Wednesday. It's anything can happen day."
 
Angel Heart är grymt snygg att kolla på, men jag blev aldrig så engagerad i storyn. Jag måste se om den för att få en bättre upplevelse, men för mig landar den på 3 av 5 guldkameror. Det finns dock många som uppskattar filmen mer än jag.
 
Robin
 
 

Kolossen på Rhodos
2017-05-11

Sergio Leones första film, innan Clint Eastwood sparkade rövar som cowboysare i Dollar-trilogin. Vanligtvis brukar jag nämna filmens titel på engelska, men satan i gatan vad jag gillar den svenska översättningen. Det låter så...mäktigt!
 
Det snygga omslaget från Studio S, som finns i min ägo.
 
Vi befinner oss på Rhodos, en grekisk ö, dit krigaren Dario kommit för semester i paradiset. Rhodos har just byggt upp en gigantiskt staty av guden Apollo, som skall vakta deras hamn. Dario får snart höra om planer på att invadera Rhodos slott och en kupp om att mörda kung Serse! Även om Serse är en ond jävel så är frågan om dom som vill störta honom är mycket bättre?
 
 
Rory Calhoun är väldigt easy-going som Dario, vilket jag saknar på film idag. Han är charmig, men inte överdrivet komisk. Rory var även med i sjukt många filmer enligt IMDB. Bland annat Hell Comes to Frogtown. Jag läste någonstans, minns ej var, att Sergio själv inte var så intresserad av filmen. Om detta är sant så märks det, då den inte riktigt håller den standard man kan tänka sig.
 
 
Hur fungerar filmen då? Jo visuellt är den sjukt snygg med gigantiska palats och mycket färger. Magisk faktiskt! Men den saknar det perfekta som Sergio Leone är en jävel på att utveckla och tidens tand har inte varit så nådig. Kort sagt så är tempoproblem stora beskymmer och leder till många gäspningar och sömngnuggande i ögonen. Men det är kul med hemliga grottor och syftet med den stora statyn som beskyddare är rätt häftigt!
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin
 
 
 

Blade Runner 2049 trailer
2017-05-08

Den är här. Som en fågel Pheonix så är den tillbaka. En av världens största sci-fi filmer har fått en uppföljare. Blade Runner 2049. Och här är min respons på trailen.
 
 
Vi får se vackra vyer, mörka bilder, sandtäckta reliker av stadsmiljöer och neon Vi får se replikanter i plastsäckar, redo att födas som människor. Vi får se en åldrad Deckard, som ska hjälpa vår huvudroll, spelad av Ryan Goslin. Vi får se Ryans relation till en mörkhårig kvinna. Vi får se en gigantisk, våldsam kille, troligtvis replikant. Och allt till en omgjord variant av Vangelis levande soundtrack från första filmen.
 
Jag sitter i tårar. Visst är detta är en mer actionbaserad film. Men det har jag inget emot, då orginalets tempo är det som gör orginalet så starkt. Kommer detta bli en bättre film? Troligtvis inte. Men jag tror inte att den kommer bli sedd som skräp heller.
 
Själv är jag nöjd bortom ord. trailern hittar ni här.
 
Robin

Don't Breathe
2017-05-06

Kom ni ihåg spelet Amnesia, där en demon jagar dig i mörka korridorer? Här är den närmsta filmadaptionen i stämning. Det finns även vibbar som påminner starkt om People Under The Stairs. En suverän rulle!
 
 
Alex, Money och Rocky är tre små-tjuvar som rånar för att överleva. Rocky är den enda tjejen. För att kunna leva ett bättre liv utan sin alkoliserade mor, så hoppas Rocky på att nästa jobb blir det sista. Allt för att hon och hennes syster ska kunna flytta. Trions nästa uppdrag blir att bryta sig in hos en förmögen gubbe som är blind. Allt verkar gå som det brukar, tills gubb-fan visar sig vara psykopatisk och en tränad f.d soldat. Blindhet står inte i hans väg, då han utgör en stor fara för vännerna. Deras inbrott förvandlas till ett rent helvete där varje ljud kan bli deras död!
 
 
Den enda i trion som inte bidrar med något är Money. Han är bara ett svin. Alex är en fegis vars far råkar vara säkerhetsvakt. Och Rocky är smidig, tystlåten och har ambitionen i filmen. Den blinda mannen spelas av Stephen Lang som gör ett bra jobb, som alltid. Jag misstänker att han spelar John Mclane efter att han såg hur Willis karriär föll efter Die Hard 4. Det kan göra vilken man som helst blind....
 
 
Don't Breathe är hämningslös och skonar inte tittaren från brutalitet. Det är även en film som lever på lite dialog, vilket fungerar till filmens fördel. Det tråkiga är dock att filmen aldrig riktigt vill ta slut, då finalen känns utdragen och överdriven. Man känner sig aldrig oengagerad i slutet, men mest bara så tagen av tempot att det skulle kunna sluta med att presidenten dyker upp utklädd till en noshörning och du som tittare inte känner dig överaskad.
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin

Darkside Blues
2017-05-04

Twin Peaks Temat är över och nu kan jag äntligen dyka ner i alla mina "fusklappar" med information om filmerna jag sett. Darkside Blues blev filmen idag, och jag är fortfarande lite förvirrad över filmens handling och innehåll.
 
 
En kvinna torteras brutalt och förvandlas till guld (?) i något lager. I samma lager så finns en spegel och en spindel som skjuter rött nät över spegeln så den spräcks. En spökhäst-drotska rusar ur spegeln och ut ur lagret. Filmen utspelar sig i Tokyo i en framtid där företaget Persona äger allt utan en liten stadsdel. Vi får veta att kvinnan som blev torterad var en motståndare till Persona. Mai är en ung kvinna med attityd som han en gigantisk beskyddare som misslyckas att flörta med Mai. Spök-killen från spegeln har en mystisk kraft och snart träffar han Mai på ett hotell. Han blir indragen i Mais kamp mot Persona.
 
 
Vad i HELVETE handlar filmen om då, frågar ni. Du skriver ju bara en massa konstiga meningar! Ja, jag vet. Jag kan inte berätta ett skit om filmens innehåll, för den är minst sagt rörig. Demonspegeln och spindeln är ett coolt intro som aldrig får förklaring. Jag fattar ingenting om ryttarens krafter eller hur det hänger ihop med Mai. Men samtidigt är filmen så explosiv i sina bilder och sin snabba story att jag inte kan blunda. Som film är den alldelles för invecklad och inkompetent. Men samtidigt så fascinerande i sin utveckling med mordiska cyborgs, köttiga vapen och ett hotell med magiska rum! På sätt och vis lite i samma stil som Phantasm.
 
 
Darkside Blues är inte för alla och troligtvis kommer majoriteten att hata filmen. Jag fann den fascinerande och vill se om den igen. Hoppas jag förstår mer vid en andra titt.
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin

Twin Peaks: Fire Walk With Me
2017-04-01

 
Vi börjar temat med filmen som kom efter tv-serien. Fire Walk With Me löste inte alla gåtor om Laura Palmers död, men expanderade mer gällande universumet som Twin Peaks utspelar sig i.
 
Teresa Banks är död och agenterna Chet och Sam (Chris Isaak och Keither Sutherland) undersöker hennes mord i ett ovälkommande samhälle. Specialagent Dale Cooper får ett serrealistiskt möte av en agent som varit borta oerhört länge. Phillip Jeffries (David Bowie), som berättar detaljerat om ett möte i ett rött rum i en annan värld. Detta ger Cooper en känsla av att mördaren som dödade Theresa kommer slå till igen.
 
 
Vi är 30 minuter in i filmen när vi introduceras till filmens huvudmysterie: Laura Palmer. Hon är en ung, älskad tjej i staden Twin Peaks, en perfekt idyl där alla älskar henne. Men något lever under hennes vackra tillvaro. En ren terror mot en hotfull person som hon kallar Bob. Bob driver henne till vansinne och ren terror varje dag. Detta påbörar hennes sista dagar i livet i byn med den vackra tillvaron och oändliga hemligheter.
 
Det charmiga radarparet Chet och Sam fungerar till filmens fördel.
 
Fire Walk With Me är ingen enkel film att balansera. Som ni märker händer en rad olika mindre storys i en och samma film, men det är förväntat, då serien i sig har en massa olika sidospår. Det possitiva är att alla dessa mysterier är relevanta och intressanta. Men tyvärr finns vissa scener som är värdelösa ur kvalitet. Som klubb-scenen då man inte kan höra ett piss vad karaktärerna säger. Detta vägs däremot upp av intressanta biroller så som den buttre campingägaren och David Bowies mindre rollfigur som bidrar till en skön Lynchian upplevelse.
 
 
Detta är däremot inte David Lynchs mest uppskattade verk. Inte ur min uppfattning, då filmen mest bara är för fansen utan att kunna fästa sig ordentligt. Men ska man se filmen så borde man se den med bortklippta scener som lyfter kvaliteten.
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin
 
, , , - Kommentarer [0]

Prince of Darkness
2017-03-28

Som en del av John Carpenters Apocalypse-trilogi så introducerar jag härmed Prince of Darkness, en syn på om demoniska makter beslutar sig för att ta våra öden. Tidigare hade han inspekterat utomjordingarnas förödande makt i The Thing och senare var det människans fantasi i In The Mouth of Madness.
 
"Hello... Hello... I've got a message for you... and you're not going to like it."
 
Forskare på ett universitet kopplas samman, då en präst, spelad av Donald Pleasense behöver deras assistans. I källaren till en kyrka så finns en gigantisk behållare med grön sörja som flyter omkring. Snart inser forskarna att materiat knappast går att identifiera. En efter en drömmer de sjuka mardrömmar och ser konstiga saker. Värre blir det då uteliggare börjar hota dom utanför kyrkan. Men när en av tjejerna i gruppen blir besatt så börjar saker gå riktigt illa!
 
 
Carpenters musik har alltid varit betydande, men här så är jag inte lika imponerande. Den är repetiv och lite tråkig på något sätt. Han har smällt ihop en rad ansikten från hans förra filmer. Donald Pleasence, Victor Wong, Dennis Dunn och Peter Jason. Alice Cooper har även en roll som en sadistisk hemlös.
 
"Where are you...? Christ?"
 
Filmen har några coola scener med baggar och kryp som påminner vagt om Halloween 3. Råheten hade dock inte imponerat mycket om det inte vore för den obehagliga känslan av hopplöshet, som om att djävulen själv stirrar på foskarna och skrattar åt deras tama försök att förstå vad som händer.
 
Men detta är en svagara Carpenter-rulle. Tyvärr. Den lyckas inte få den extra kryddan som hans andra filmer bidrog till.
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin

Chinese Zodiac
2017-03-25

En gång i tiden så var Jackie Chan min hjälte. Men när han gjorde Tuxedo så falnade mitt intresse och runt denna tiden tyckte jag han gjorde skräp. För några månader sedan dök jag ner i kviksanden som jag trodde skulle bli min död....jag köpte Chinese Zodiak. Med en klump i halsen hoppades jag att den inte skulle suga dalhäst.
 
Vaddå One man? Det är ju fan ett helt gäng hjältar i filmen!
 
Agent/tjuven J.C jobbar för att hitta rika artifakter med sina kollegor. Typ som Indiana Jones fast lite mer egoistisk då J.C bara vill bli rik. Med hjälp av många maniker och olika taktiker så är han och hans crew mästare på sitt jobb. Men snart får dom höra om de legendariska Chinese Zodiak. 12 huvuden som stals från ett palats för hundra år sedan och aldrig hittades. Nu har J.C och hans crew ett nytt mål, att få tag på föremålen innan de försvinner igen för alltid!
 
 
 
Storyn är lite komplicerad, men detta är det bästa sättet jag kunde beskriva den på. Jag tycker inte om filmer som öppnas med berättarröst eller introtext och ska förklara avancerade saker. Eller man kan väl säga att jag inte var beredd på det! Men trots detta så är filmen en härlig upplevelse. Tempot är nästan maxat och vi får actionscener som sticker ut. Pirater som rånar tjuvar på dess ägor, gamla skepp med hundraåriga fällor, en jättekänd rollerblades scen som kan vara Jackie Chans sista stunt-scen. Plus ett rysligt hopp ovanför en levande vulkan!
 
En sjukt galen stunt-scen.
 
Synd bara att filmen hade ett tråkigt sopopera-slut som passar in lika mycket som en fisk i en perkulator. (Dom som fattar den referensen förstår nog det unika temat som FilmFett snart kommer ha...)
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin

077 - Vår man i Casablanca
2017-03-23

Denna James Bond kopia, från Italien, har en av de sämsta engelska titlar jag någonsin hört. "Killers are Challanged". Det påminner mig om när Homer Simpson försöker komma ihåg titeln på Speed och tror den hette "The Bus that wouldn't stop".
 
 
 
Tre forskare har blivit jagade av en okänd gärningsman. Två är döda och endast en lever kvar. Dom har nämligen uppfunnit en ny energikälla och tror att en oljebaron är ute efter dom. CIA-agenten Bob Flemming åker till Casablanca i samma namn som den enda forskaren som överlevde och snart är folk ute efter att döda honom. Kan den rullstolsbundna mannen Mr Sturges, som alltid bär vita kläder vara skurken tro?
 
Det finns några rysligt konstiga fighter i denna filmen.
 
077 är en rådum film. Storyn är rika rak som filmens titel. Jag kan seriöst inte släppa hur oengagerad titeln är. Men faktum är att filmen är grymt underhållande ändå. Jazzig musik blandas med en oväntat karismatisk James Bond-kopia i Bob Flemming. Han dricker fina drinkar, umgås med fina kvinnor och planterar smarta och onödiga mojänger på skurkarnas bilar som får dom att sprängas. Bara för att han kan!
 
 
Filmen har även en av filmvärldens mest konstigaste, galnaste och minst logiska barfight jag någonsin sett. Hela striden saknar syfte, men ger filmen en extra krydda av underhållningsvärde på ett sätt som Italien alltid lyckats göra. Antagligen är 077 en riktig trilogi, men då Italien vilje sälja sina b-filmer så slängde man in 077 på många andra filmer. Killers are Challanged tillhör den senare skaran och 077 slängdes in för att sälja mer. Detta är den andra 077 filmen med Richard Harrison och jag vill gärna se den första, om Njuta Films har släppt den.
 
3 av 5 guldkameror.
 
Robin
Tidigare inlägg