Med tanke på vilken stor mega-fantast som jag är så bör jag nästan slänga in Blade Runners uppföljare på nummer 1. Tyvärr blev det inte så och de negativa sakerna ska jag exponera direkt. Faktum är att en rollfigur, spelad av Jared Leto, är tråkig och onödig i filmens helhet. Och filmen är väldigt seg och långsam på ett nästan nervöst sätt i vissa delar.

 

Dock så expanderar Blade Runner 2049 på filmens universum på ett ypperligt sätt. Att visa klyftor mellan människan och naturen och människan och dess skapade teknik i form av replikanter görs mästerligt utan att bli för tydligt. Sedan pepprar man på med mysterier som aldrig avslöjas i filmen förrens man sett hela filmens helhet. 

 

 

Actionscenerna är välproducerade med större smällar och våld som aldrig tar över den maffiga musiken, miljön och den dystra atmosfär vi befinner oss i. Likt en pömpös opera som innehar det episka med det minimala. 

 

Denis Val-Vanheden? Kommer aldrig minnas hans namn...han har gjort ett mästerverk som uppföljare till ett annat mästerverk.

 

Motivering: Att producera en skatt som väger upp till den förra skatten som gjordes 1981. Att göra en liknande tolkning men i annan vy och samtidigt skapa något orginellt för fans och ny publik.