Det var länge sedan jag skrev en recension på en film som jag precis just sett. Men idag måste jag dela mina färska minnen om denna pärlan, släppt av Arrow Video.

 

Presidenten skyddas av extremt många vakter i en byggnad och poliserna Richie och hans kollega hittar en självmordsbombare som dom spränger skiten ur...efter att bombaren blir nerdragen från taket på hotellet. Vi introduceras till karaktärerna. mest Richie, som är en tuff och ung polis som ofta jobbar nära sin äldre kollega. Kollegan, Jimmy Hart, ska gå i pensio...han är död! Mördad av falskmynts-brottslingen Rick Masters (Willem Defoe). Richie får en ny kollega, John. Men John är inte beredd på hur långt Richie verkligen vill gå för att sätta en kula i Rick Masters!

 

Storyn är så 80-tal som det går att bli. Tillsammans med det grymma soundtracket av Wang Chan, som jag lätt vill köpa en cd av. Seriöst, detta kan vara en sommarhit för i år (min idé av sommarhit är lite udda). Robby Muller filmar fotot och filmen är av William Freidkin. Så filmen är mörkare än en vanlig 80-talare. På många sätt och vis lika hård som Dirty Harry från 70-talet! Och ni vet ju alla hur mycket jag gillar den.

 

Vad har vi mer? John Torturro i rollen som en fånge som placeras i fängelse i filmens början. Och Dean Stockwell i rollen som en gråaktig advokat. Samt en biljakt som påminner om GTA, helt utan musik vilket gör den till en av de vassaste scenerna jag sett. Filmen visar även konsekvenser för vad Richie och John gör. Och konsekvensera är väldigt mörka!

 

Vill ni se en brutalare, mörkare och mer cynisk film om polisernas jakt på hämnd? Då kan detta vara en av 80-talets bästa. För den kommer sannerligen vara det för mig!