Hur ska man förklara en ny färg som man har sett i en dröm? Eller en känsla som uppkommer?

Det går inte! Så att recensera Inland Empire kommer vara en klurig uppgift, men i Cinema Psychology

(stavat fel på bannern) så måste filmen få sin värdiga analys.

 

Nikki är en skådespelerska som får chansen att medverka i ett kärleksdrama, On high in blue tomorrows.

Detta är hennes stora chans att få sin karriär fastställd i nytt ljus! Men inget går som man tänkt sig.

Filmens manus baseras på filmen 47, en tysk produktion som lades ner efter att rykten gick om att

den fått en förbannelse. Det dröjer inte länge innan verklighetens väggar raseras för Nikki och hon blir

förvirrad om hon lever i verkligheten eller i filmens innehåll.

Inland Empire är en bisarr mardröm. Vi får se en tragisk och mörk sekvens med några kaniner som

diskuterar djupa frågor utan svar till en dåligt tajmad skrattlåda. Hela scenen blir som en deprimerande

psykologi. Vi får även en hel del direkt terror i form av ljus, skrik och deformerade ansikten. Inland Empire

går att analysera på många sätt, men precis som Jonas så tror jag att allt kretsar kring en mental förberedelse

för rollen Nikki ska genomföra. Method acting till max! Men den är öppen för egna tolkningar.

Inland varar nästan i tre timmar och är filmad med digital utrustning. Själv kan jag oerhört lite om kamerasystem

men filmen har en annorlunda känsla i skärpedjup och filmas oftast med handhållen kamera. Tyvärr

blir vinklarna repeterande och tillfäller inget nytt. Men den digitala kvaliteten gillar jag skarpt, då man vänjer

sig vid att detta är långt från en vanlig film. Och handhållet ger mer känsla för detaljer.

 

Det finns en rad kändare namn i filmen och det är kul att dom används. Men fokus ligger på Laura Dern

som spelar Nikki. Annars har vi Jeremy Irons, Harry Dean Stanton och Grace Zabriskie.

Detta är den svagaste länken i Davids filmer, men får en stabil 3 av 5 guldkameror.

Ibland är Lynch för flummig och konstig på ett sätt som känns mer konstigt än konstnärligt.

En del av musiken gjordes även av Lynch själv.