Skamligt nog så har jag aldrig sett hela A View To A Kill förens nu. Men det jag såg har varit

slutdelen, vilket gav mig ett stort intresse av att vilja se resten av filmen. Jag blev lite

besviken, tyvärr.

 

Filmen inleds med att Bond är i Alperna och upptäcker en djupfryst kropp av en annan agent

som har gömt ett mikroship i ett smycke format av ett hjärta.  James upptäcker att mikrochipset tillhör 

Max Zorin. Vem är det? Jo, bara en av världens rikaste och mest intelligenta affärsmän. EVIL!!!!

James kommer i kontakt med en privatdeckare som undersökt Zorins industrier och upptäckt något.

Men Zorins medarbetare, Mayday, mördar privatdeckaren och Bond jagar henne upp i Eiffeltornet,

varpå hon hoppar ner i ett häftigt stunt.

 

Det bästa med hela filmen är självklart låtmotivet av Duran Duran som komponeras tillsammans

med soft-elektro och brudar som dansar i glödande neon. Läckert som satan! Sedan har vi

några häftiga action-sekvenser som sätter sig på hjärnan. Det nyss nämnda med Eiffeltornet följs

av en biljakt som är både komisk och häftig på ett sätt som håller sig än idag. Faktum är att många

actionscener fortfarande är häftiga!

 

Vad som däremot kunde ändras är storyn samt Zorins motiv. Vi börjar med storyn. Chipen används på

ett helt ologiskt sätt som en form av drog-substitut för hästar som Zorin vinner på. Hade det inte varit

mer logiskt om dom kunde säljas vidare till andra företag och automatiskt ladda ner data kring företagens

hemligheter eller något sånt? Hellre det än någon lam och oförklarlig drog! Dessutom är filmen

väldigt ologisk och det är lätt att tappa tråden i vad som händer. Missar du ett ord så missar du allt!

 

Och Zorin. Visst är det jävligt häftigt att ha Christopher Walken i glasögon och med blont hår? Och att han

tack vare en genetisk händelse är oövervinnligt intelligent samt galen är glädjegivande! Men annars

är hans domedags-plan helt överkomplicerad. Att dränka sina motståndare med hjälp av dynamitgubbar

i en grotta känns lite löjligt för en high-tech kille.

 a

Nu tar vi lite roliga fakta att runda av filmen med. Mayday spelas av den muskulösa (och läbbiga)

Grace Jones. Under tiden filmen gjordes dejtade hon Dolph Lundgren, som även fick en statist-roll

i filmen! Dessutom råkar Morningside Manor, som det hette i Phantasm, återvända till filmduken

i A View To a Kill.

 

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att den andra halvan av filmen är mer intressant än första.

Men den svaga storyn håller inte upp filmens värde. 2 av 5 guldkameror.