James Sunderland står i dörren som leder in till Silent Hills lilla museum. Dörren till huvudrummet

är sönderslagen och ligger över golvet. Den dämpande musiken påminner oss om vad som komma

skall. James går in i rummet, hittar diverse foton och materia från stadens "normala" tid. Dvs när

folk bodde där istället för monster. Vi hittar även ett störigt foto av Pyramid Head, som även har

borrat sönder väggen med sin köttyxa. Bakom det stora hålet ser vi en oändligt lång evighetstrappa

som leder neråt. Ju längre vi går desto mörkare musik...vi är på väg mot det psykologiska helvetet.

 

Silent Hill 2 släpptes 2001 och är inte bara seriens mest imponerande upplevelse, utan även ett

av skräckspelens mörkaste och mest poetiska upplevelser. Men de finns fler spel i serien som

väcker obehag in i våra mardrömmar och lyckas förklara så mycket om våra liv.

 

Så som ett tema som står utanför filmens värld tänkte jag att det kunde vara god tid att "konventera"

kära läsare till upplevelsen. Markus kommer säkert protestera hårt, lika mycket som han protesterar

mot Joels plötsliga intresse inom Anime. Men vi kör på ändå. Så häng med in i det mörka universumet!

Robin!