Vissa filmer är dömda att misslyckas. A.I, Batman och Robin, Catwoman och så

finns det denna. Dune. Baserad på en bästsäljande bok och tänkt sig att

regisseras av Ridley Scott. Men när Ridley ville göra den häpnandsväckande

"Blade Runner" skickades en massa förslag på regissörer som skulle få regissera "Dune". Resultatet

blev otippat nog David Lynch.

 

Långt in i framtiden, år 10191, är två planeter i krig om den heliga

planeten Arrakis, även kallad Dune. Planeten har en helig krydda

som i fel händer kan skappa total kaos. Den perversa baronen Harkonnen

har sin egna arme, bland annat med sångaren Sting som gör otroligt bra

ifrån sig. Och Brad Dourif är läbbig som bi-roll. Mot baronen finns en krigare,

spelad av Kyle McLachlan tillsammans med Patrick Stewart och Blade Runners

Sean Young. Och musiken av Toto såklart!

 

Som ni märker finns det en stor samling skådespelare. Och som kult-films fantast

blir man läskad av att bara prata om filmen! Däremot blev den en flopp på 

biografer. Lynch vill inte ens nämna filmen och producenterna obducerade bort 

viktiga nyckelmoment som gör historien osammanhängande. 

 

Trots allt älskar jag filmen. Den är som en riddarhistoria, med skådeplats i

rymden. Allt från de gigantiska ormarna, till den sandiga planeten och de 

supersoniska skrikvapnen. När man sett den några gånger fattar man allt. Och

sevärd är den! Ett okomplett och historiskt film-mästerverk!