Vi fortsätter vårt "Curse of the 90's" tema med myten, mannen, legenden: Merlin! Jag kan själv inte

mycket alls om sagan, men enligt en artikel är detta en legend vars ursprung kan vara väldigt svårt

att spåra upp. Nåväl, 1998 gjorde BBC en kortfilm/långfilm beroende på vilken version man såg.

Med Sam Niell i huvudrollen som denne episka trollkarl.

Merlin föddes under märkliga händelser som en arvinge till en ond häxa, drottning Mab. Merlins

jordliga mor dör under förlossningen och Merlin växer upp utan vetskapen om Mab, hos en bonde-fru

vid namn Ambrosia. Som ung råkar Merlin vid första ögonkast bli kär i Nimue, spelad av Isabella Rosselini,

och svär att de ska träffas snart igen. Olyckligtvis dyker Mab upp och tar tillbaka sin son till sin mystiska,

onda domän. När Merlin får höra av Mabs syster, Lady in the Lake, att hans moder, Ambrosia, är sjuk, så

lämnar han Mabs domäner för att återvända hem. Detta är början på en resa som kommer föra honom till

den onda kungen Vortigen (Rutger Hauer), data-animerade drakar och myten om ett förlovat land, Avalon.

Trots sina dåligt data-animerade drakar så är Merlin rysligt episk. Under tre timmar får vi följa legenden

om svärdet i stenen och se ett gigantiskt berg börja tala som sten-varelsen i Neverending Story.

Samtidigt letar Mab konstant efter sin förlorade son och gör vad hon kan för att han ska förfylla sitt syfte,

att gå emot den nya eran och behålla myten om häxor och trollkarlar levande. Martin Short i rollen som

Mabs ovillige medarbetare, Frick, är rysligt bra som en bi-roll. Men det är Merlin och Mab som får de

bästa parterna.

Som jag redan sagt är vissa effekter värre än Markus andedräkt. Men när Merlin plockar ner månen för att

låta den glida runt mellan hans fingrar får jag gåshud över hur snyggt det faktiskt är!

 

Filmen får 3 av 5 guldkameror. Episk och go, men musiken är inte så minnesvärd och Rutger har en för

liten roll.