Bara passande att vi avslutar ännu en Halloween med den man som dominerat Filmfetts skräckvälde genom åren, Dario Argento. Tack till alla som läst detta Halloween Maraton och i November återgår vi äntligen till vanliga reviews

Filmen börjar på det fränaste sättet någonsin, en korp som sitter och kollar på när folk sjunger opera men en av sångarna är rena rama divan. Medans Mara försöker sjunga Macbeth kraxar korpen och retar gallfeber på henne så hon kastar skon på den stackars fågeln och rusar ut till gatan där hon råkar bli påkörd av en bil….alla jublar. Rollen som Mara hade tilldelas hennes undersåte Betty som får reda på nyheten via ett kusligt telefonsamtal.  Betty känner sig inte redo för att ta rollen och är rädd för myten om att operan Macbeth är olycksbringande. Efter lite uppmuntran ställer sig Betty på scenen och genomför operan och det blir en stor succé. Men under Operan mördas  en av teaterns anställda utav en man man endast ser ett par handskar av i kallt blod och endast Betty verkar ha hört skriken.

Efter Operan är slut knackar en polis vid namn Alan på för att få hennes autograf, han är snut och närvarar för att utreda scenarbetarens död, men det soppas under mattan som en olycka. Senare samma natt bryter sig den svartklädda mannen sig in på operan och frigör alla kråkor och snor Bettys Mcbeth dräkt för att sprätta upp den. Den kvällen har Betty bjudit med sig sin pojkvän hem men de är inte ensamma i huset, den svartklädda mannen binder fast henne, sätter spikar i hennes ögonlock (se fodralet som referens) och tvingar henne se på när han mördar pojkvännen sedan lämnar han stället. Betty flyr och på vägen möter hon regissören men Betty är för traumatiserad för att berätta vad hon skådat. Betty tar sig samman och berättar för regissören vad som hänt och att hon har bevittnat mannen hon såg mörda hennes pojkvän i sina drömmar och i dem mördade han hennes mamma. Är mannen i svart en gammal fiende? Kommer Bettys nya karriär bli en kort en? Är detta den bästa filmen i årets Halloween tema på filmfett?

Enligt Dario Argento är Bettys skådespelerska Cristina Marsillach den jobbigaste individ han någon jobbat med, och det syns lite, jag kan se direkt när någon är en bish och mjo, henne får jag riktiga signaler av. Opera salen är gigantisk och mycket vacker och de scenerna som utspelar sig där är så ögonbindande att man inte vill att de ska ta slut. Musiken består mest av klassiska verk från kända operor som …ja Macbeth. Ingen gör point of view som Dario, trots att man vet att det är en kamera känns dessa shots så mänskliga och det är många sånna i Opera + den svartklädda mördaren i svarta handskar är också en stämpel som jag alltid njuter av i en Argento film.  Enligt många så är Opera den sista bra Dario Argento filmen då filmerna som kom detta inklusive den besvikelse som var Giallo, de filmer som saknade det lilla extra såsom Card Player och Stheinheldt Syndrome med mera, ja detta är den sista stora Dario Argento filmen men då Sandman är på väg mot biografer har Argento fortfarande en chans att uppleva storhet snart igen. Opera delar likheter med berättelsen om Phantomen på Operan men har modifierats och fått en Giallo uppdatering men det kom senare en ren adaption av Dario på den berömda sagan. Opera får 4.5/5 Guldkameror.