Vi får följa en rad olika karaktärer. Folk inblandade i kärleksdrama, en forskare som aldrig spenderat tid med sin dotter och en restaurang-ägare. Det hela är rätt komiskt med många slapstick skämt och lustiga scener. Men det dröjer över en timme innan den påstådda katastrof, som forskaren varnat om, visar sig vara riktig. Synd att jag nästan somnat vid det här laget.

 

Tidal Wave är en väldigt unik film. Första halvan av filmen är händelselös skit och jag var tvungen att spola genom när jag insåg att jag sett 40 minuter utan att egentligen vara intresserad. Men resten av filmen visar en massiv våg som förstör allt och alla. Och dom roller vi lärt känna stryker med. Nästan hela bunten.

 

Hur fan kan man byta genre så? Det fungerade i Bone Tomahawk, som var rysligt seg, men mysig. Fram tills de blodigaste och äckligaste scenerna. Men Tomawak höll fast mig genom filmen. Här blir jag bara jävligt uttråkad.

 

Synd, då effekterna är riktigt nice och filmen kunde fungerat.