Öh Halloween, vi kör. Filmen börjar med...en film där 3 pojkar, varav en är spelad av samma grabb från Huset vid kyrkogården och Manhattan Baby är i ett hus och en av pojkarna är mobboffer och kallas för female ....dåligt dubbning. Regissöens nästa film är en storfilm där filmkompositören Bruno kallas in för att skriva musik till thrillern och får hyra ett fantastiskt fint hus med egen trädgårdsmästare och allt.Bruno får besök av filmens regissör Sandra för å komma fram till en truddilutt. Sandra berättar att villan där Bruno bor har valts speciellt för att inspirera han då det är både stort, tomt och isolerat. En kväll när Bruno sitter å skriver låtar poppar Katja bokstavligen upp från ingenstanns och berättar att hon är en granne å hon verkar vara superkinkig och frågar om han känner Linda, husets förra hyresgäst som tydligen ville ha mer mörkt och därför haft sönder flera lampor runt om i huset. Bruno hittar Katjas dagbok där hon skriver skumma saker om Linda.

Bruno hör senare ett skumt medelande i sin egna låt, någon viskar någonting om Linda och Secret på bandet och Katia är borta. Han befarar det västa när han hittar blodspår på sina byxor och när han är ute och letar så startar hans musikspelare igång helt själv, han är uppenbart inte ensam i huset och trädgårdsmästaren blir huvudmisstänkt av både publik och Bruno. Men ingen vila! Brunos flickvän poppar upp och berättar att telefonen är dö men när Bruno berättar om Katia och hans spöklika natt vägrar flickvännen ta han på allvar. Katias rumskamrat dyker upp å tar en simtur och då slår mördaren till igen. Bruno börjar bli rädd och måste ta reda på vem Linda var/är medans han måste avsluta musiken till sin regissörs film innan det kostar han och flera oskyldiga människor livet.

Lamberto Bava, Mario Bavas son och regissör till Demons 1 å 2 å Macabre går återigen i sin fars fotspår och levererar en giallo och denna är på sätt genial då musiken i en giallo rulle mer än oftast är en av höjdpunkterna, till och med i dåliga Giallos är musiken fantastisk å att ha en film där huvudkaraktären skriver musik till en film betyder att vi kommer få mycket musik, inget mig emot. A Blade In the Dark är lite småkuslig, inte den bästa giallo filmen men långt från Lamberto Bavas sämsta film men även långt från hans bästa då jämnfört med Demons så är den undermåttlig. Vissa scener är smådumma som då Bruno står bokstavligttalat 2 mm ifrån en död kropp utan att märka, ALLT han behöver göra är att titta ner men nope.  Att det är 2 mördare inblandat är uppenbart men deras identiteter skyddas på ett bra vis. A Blade in the Dark är rätt seg, mycket uppbyggnad och lite spooky dooky men mysteriet är filmens drivande kraft och vem Linda var och vad som hänt henne är en gåta man måste få svar på. Skådespeleriet är bra, men Bruno är vanlig, inget speciellt han säger eller gör som gör karaktären minnesvärd men huset är spöklikt, det blir nästan som en egen karaktär och Bruno är våran guide. Ett par bra dödsscener, ett intressant mysterium med snygga tjejor som offer inleder årets Giallo tema och A Blade in the Dark är en i mängden men helt okay och ett välkommet tillskott trots att den är seg å därför lite längre än vad den behövt vara. Blade in the Dark får 3/5 Guldkameror.