Anton Yelchin. Denna stjärna som fall för tidigt. Green Room sägs vara en av hans allra bästa filmer. Vi får se vad vi på FilmFett tycker.

 

Punk-bandet Aint Right har som idé att inte ge ut sin musik offentligt, utan att publiken måste höra den live för att förstå deras visioner. Men det gör att dom inte direkt är lätta att attrahera publik till. Efter en misslyckad spelning får dom ett nytt gigg, på en nazist-klubb. Där kritiserar dom nazismen med en låt...vilket kanske inte var så smart. Värre blir det när basisten Pat (Anton Yelchin) blir vittne till ett mord. Hela gänget låser in sig i Green Room när ägaren (Patrick Stewart) anländer.

 

Allt blir ett gisslandrama med vassa nazister och helvetiska hundar. Det blir blodsbad som är motbjudande och panikslagna reaktioner på hur situationen skall räddas. Dialogen är lite invecklad på sina ställen, med kodord som jag tycker låter konstiga och osammanhängande. Men vad vet jag? Det kanske är en logik i det hela? 

 

Green Room är rätt spännande ibland, men det blir inte mer än så. Det mesta utspelar sig i ett rum och känns lite tråkigt. Det finns inga riktiga karaktärer. Pat är en tystlåten introvert snubbe. Och Patrick Stewart vill bara lösa situationen, även om han är allt annat än en god person. 

 

Jag tyckte den blev rätt...tråkig i brist på bättre ord. Därför bytade jag ut den mot Highlander 2. Ja, ni hörde rätt!