Sergio Leones första film, innan Clint Eastwood sparkade rövar som cowboysare i Dollar-trilogin. Vanligtvis brukar jag nämna filmens titel på engelska, men satan i gatan vad jag gillar den svenska översättningen. Det låter så...mäktigt!

 

Vi befinner oss på Rhodos, en grekisk ö, dit krigaren Dario kommit för semester i paradiset. Rhodos har just byggt upp en gigantiskt staty av guden Apollo, som skall vakta deras hamn. Dario får snart höra om planer på att invadera Rhodos slott och en kupp om att mörda kung Serse! Även om Serse är en ond jävel så är frågan om dom som vill störta honom är mycket bättre?

 

Rory Calhoun är väldigt easy-going som Dario, vilket jag saknar på film idag. Han är charmig, men inte överdrivet komisk. Rory var även med i sjukt många filmer enligt IMDB. Bland annat Hell Comes to Frogtown. Jag läste någonstans, minns ej var, att Sergio själv inte var så intresserad av filmen. Om detta är sant så märks det, då den inte riktigt håller den standard man kan tänka sig.

 

Hur fungerar filmen då? Jo visuellt är den sjukt snygg med gigantiska palats och mycket färger. Magisk faktiskt! Men den saknar det perfekta som Sergio Leone är en jävel på att utveckla och tidens tand har inte varit så nådig. Kort sagt så är tempoproblem stora beskymmer och leder till många gäspningar och sömngnuggande i ögonen. Men det är kul med hemliga grottor och syftet med den stora statyn som beskyddare är rätt häftigt!