Baxter lever i en hundgård, inburad tillsammans med sin egna sort och drömmer om att få bli en hund ägd av människor då han känner att han har mycket att lära om dem och drömmer om att bli dominerad och domestikerad av en människa. På annat håll möter vi en familj med en udda son som blir som besattav Hitler och andravärldskriget och vi träffar även en rar gammal tant som är mycket ensam. Tanten, som heter Fru Deville får Baxter i födelsedags present men tyvärr mäter hon inte upp till den standard Baxter är ute efter i en ägare då hon verkar vara rädd för honom och är inte dominant nog. Baxter får tråkigt och blir så gott som deprimerad hos tanten tills den dagen då ett ungt par flyttar in i grannhuset som verkar vara unga, glada och billiga att vara utom hus med lek och skoj. Baxter blir som besatt av grannparet och bestämmer sig för att livet hos den gammla kärringen inte är ett riktigt hundliv och bestämmer sig för att göra sig av med henne och knuffar henne ner för trappan men hon överlever......tyvärr.

När tanten inte hajjar Baxters varning blir det dags att ta i med hårdhandskarna...eller rättare sagt, tänderna då hans ägare inte längre tillåter honom att gå ut på bkgården eller ens tita ut genom fönstret där hans drömägare befinner sig. Efter att Baxter kmuffat ner sin ägare från trappen en en gång. denna gång med dödlig utkomst så flyr han hem till grannarna och stör dem mitt under sexakten. Paret får veta om Fru Devilles död och bestämmer sig då att adoptera Baxter och tillsammans med dem lever han livets lyckliga dagar, en riktig hunddröm där han är deras och dem är bara hans....tills den dagen familjen får en bebis och Baxter har svårt att tygla sin avundsjuka. Är familjens nyaste medlem i livsfara? Hur mycker kan en film komma undan med att inte visa? Vad har den Hitler fixerade ynglingen med Baxters historia att göra egentligen? Kanske han kan möta baxters behov att bli dominerad...eller blir Baxter bara ett vapen för grabbens mentalsjuka sinne? Seriöst utan att spoila allt för mycket, ungjäveln är fan helt vrickad

Baxter, en fin liten Bull Terrier med en röst som tagen direkt ur en sliskig fransk snuskfilm är brutalt våldsam, i en scen ser vi hunden äta upp en riktig fågel och jag må endå säga att de verkar ha lyckats fånga en hunds tankesätt rätt spotton om nu hundar kunde tänka i tal, efter att ha levt med en stor Amstaff i snart 8 år så känner jag igen vissa drag i Baxter som passar in på Bud, de båda känns som de är gladast om de blir dominerade och ibland bråkar för att få en hög röst riktade emot sig och är man pipplig som jag först i början var med Bud så får man förr eller senare en läxa (och en röd raket upp i nyllet) innan man bemästrar konsten att dominera hundar. Nu hoppas jag dock att Bud aldrig har ihjäl mig eller någon närstående (han fällde dock Farmor en gång, och efter att ha sett Baxter tror jag detta var med vilja....). Nu åter till Baxter! För att vara en sådan ljus film är den rätt mysko, Baxters röst indikerar att förr eller senare kommer något gå fruktansvärt fel. Jag har John Waters, the Pope of Filth att  tacka för rekomendationen då han valde att visa den i sitt tv program där han informerade allmänheten om lustiga filmer och även talat mycket högt om den och nu är det min tur att informera er kära (och en del inte så kära) läsare om denna udda skräckfilm! Kan man ens kalla det en skräckfilm? Man känner på sig att hunden är oförutsägbar och när barnet kommer in i storyn så blir det mer pirrigare än om det varit ett drama som det först verkar vara och Baxters konstanta poesi-låtande sätt att tala samt filmens sätt att berätta mycket utan att visa såsom då Baxter knuffar ner sin ägare nerför trappen eller visar hur Baxter tittar på bebisen är fan kusligt trots att ingenting egentligen händer, kanske bara beror på att Bull Terriers är rätt kusliga hundar som är svåra att tyda deras känslor på. Baxter är en mycket välgjord film där inte mycket står fel till. Den lyckas bygga upp en kuslig miljö och ungens besatthet av Hitler samt likheten mellan han och Hitler. Om du kan få tag på Baxter som är en jävligt svår film att hitta då den inte ens släppts på DVD borde du seriöst se den, den finns på youtube i värsta fall.Baxter får 4/5 Guldkameror, en film som gör någonting jävligt rätt trots att den ibland kan bli rätt seg men kan vara en av de mest proffisionella "killer animals" filmerna och en ny favorit i genren trots att filmen gärna inte visar några av de mer våldsamma scenerna men sättet Baxter framstås på som en hund som pratar om dominans som om det vore en fetish men endå vil bli respekterad och använder sig av extrema metoder för att få den respekt han förtjärnar. Om ni ursäktar ska jag nu gå till djuraffären och köpa världens största hundben till lille Bud.
Markus