JB, en medelåldersman som rymde från sitt kristna hem som barn då rock en roll var hans dröm men hans överreligösa pappa förhindrade honom från att rocka, hamnar i Hollywood där Ronny James Dio sagt åt honom i en vision att åka dit och hitta sitt framtida band. Vad han hittar är en guitarr guru vid namn KG som först spelar för cool för att ha med JB att göra, men natten därpå ”räddar” KG JB från ett överfall och tar honom under sin vinge. Därpå lär KG JB allt han vet om rock karate kid Style,” det är rock träning att diska” t.ex. Men KGs perfekta illusion förstörs då hans mamma lämnar ett telefonmedelande och avslöjar allt om KG, han är ingen rock legend, han är en loser som får pengar av sina föräldrar och han är dessutom skallig. JB blir först assur men öppnar snart upp sig för att de båda ska starta ett band kallat Tenacious D efter att deras födelsemärken på rumporna bildar det ordet.

"What's it gonna be Kyle? You have to decide... Tits... or Destiny."

Filmen börjar jävligt bra, men halvvägs igenom gör den en kliché.....de båda karaktärerna bli osams, som tur är pågår det inte så länge och det är inte klimaxet utan mer ett vägstop. Skådisarna är bra, Jack Black, en proffisionell skådis är underhållande som vanligtvis, Kyle Gass, en mer musikbaserad typ är bra i sin första starring roll, men han är även med i många andra Jack Black filmer, men även Elf och även Ben Stiller är med i ett par minuter som guitarr butikssnubben som informerar duon om plektrumets historia. Musiken då? Jo fan jag är ett fan av Tenacious D, Tribute och fuck her gently är moderna klassiker, men grejen är det att,...när Tenacious D siner, då skiner de verkligen men en del av deras låtar är verkligen mediokra, Kickapoo och Beelzeboss samt filmens ledmotiv är asbra, sasquatch sången och History är verkligen sisådär. Filemens skämt funkar, trots att det är en flumfilm så är det inte alls mycket weed humor och har bra cameos av både MeatLoaf och DIO. Är filmen en bra musik komedi? Ja, är den fantastisk? Nej, det finns såklart dåliga stunder, dåliga skämt och dålig musik, men i det stora hela är filmen välskriven, den håller om man nu kan ta lite drogskämt, är man ett fan av Tenacious D är filmen ett måste. Kanske är det min nostalgi som talar, men jag diggar filmen rätt jäkla mycket och den får stark 3/5 Guldkameror.