Lord of Tears
2017-04-06

James är en medelålders man vars mor nu avlidit och lämnar allt hon äger inklusive ett stort hus, et tlitet hus och stor rikedom. James är en störd man som får visioner om hemskheter och kråkor, många kråkor då han som ung besökt ett hemsökt hus som gjorde honom helt galen efter att ha sett ett monster enligt han själv. Sedan denna hemska upplevelse flyttade James ifrån sin mor och familj. Detta hus är det stora huset han ärvt nu som vuxen men råds i testamentet att ge fan i. James och hans vän Allen är lärare i en skola och efter ett långt samtal med Allen bestämer sig James för att åka till huset som skrämt han som lite för att möta sina demoner.

Ge mig den dräkten, jag vill ha den här dräkten!
Efter att ha inspekterat sin mardrömshus möter han en ung smexig amerikanska som kommer och hälsar på och stannar på middag. De pratar och blir vänner och Eve som hon heter går med på att hjälpa James med att upptäcka husets hemligheter. En läskig kväll senare, full av illusioner av en såkallad Owl man från Scottisk folktro. Men demonisk fågelman å sido, Eve har bröst, vilket James tänder på och en romans börjar blomstra.  Kommer de leva lyckligt? Kommer James få ännu ett psykiskt sammanbrott pga Owl Man?

2010-talets kanske bästa skräckskurk hitils
Så Möller av Hansen/Möller fame frågade mig när jag först hittade en bild på filmens monster, jag sa att jag inte visste vart den kom ifrån...nu gör jag det typ ett år efter jag lagt upp den på instagram då jag först tänkte att det var en passande design på skurken ur en Stage Fright remake men vi fick något bättre än en remake, en egen film! så...better late than never ey? hur som helst! ja vi har 2 filmer med mördar ugglor, vilken värld vi lever i. Det bästa med filmen? Helt klart monster designen, den snyggaste utstyrseln sedan Leslie Vernon för typ 11 år sen (vart är vår uppföljare till Behind the Mask era muppar???). James spelas av en viss Euan Douglas som är rätt så bra i sin roll, han har verkligen sina dåliga stunder men han godkänns, mest pga sin skottiska dialekt, visst ja filmen är från Skottland, it's shite being scottish men dialekten är vacker på sitt absurda sätt. Filmen bygger på en gammal skröna om The Owlman, ett väsen ur brittisk folktro, hälften man, hälften berguv som sågs av 2 flickor på 1700-talet och svävade över en kyrka. Filmen är seg, mycket uppbyggnad och fokus på karaktärerna, ja de är bättre än vanliga Hollywood stereotyper men de spenderar ett par låååååånga scener där de endast pratar, lite för länge, lite för oftast. Att filmen är så psykologisk och inte bara ren slasher uppskattas, de har verkligen lyckats mixa en ruggig (heh rugguggla) känsla trots att vissa scener är helt förvrängda i ton, i en scen så spottar Allen upp en fjäder.. Detta är en medioker skräckfilm, den är längre än vad den behöver vara men när den är bra så är den verkligen bra, lite för mycket drömsekvenser som inte bjuder på mycket framsteg i storyn utan att visa hur störd James verkligen är men det vet vi redan. Jävligt bra monster men utöver det inte så värst mycket mer förutom en bra atmosfär och bra skådespel från vissa skådisar. Påminner lite om Kill List (Reviewa den Tarre), jävligt seg början men ju längre in i filmen man kommer destå mer brutal och kusig/läskig blir den. Lord of Tears får 3/5 Guldkameror.
 
Markus











Kom ihåg mig?