0

The Guardian

Innan vi sätter tänderna i den trilogi som fick mitt intresse till att göra detta tema, så tänkte jag
att vi kör en film om en hotfull historia som ibland för tankarna till X-files. Storyn bakom The Guardian
påminner mig lite om skurken Tooms i den kult-förklarade tv-serien.
Efter en hotfull och smått galen intromelodi åker vi in i ett hus där en barnsköterska kidnappar ett spädbarn.
Därefter går den attraktiva barnsköterskan in i en skog och gör någon form av ritual med ett gigantiskt
träd. Nu introduceras vi till våra huvudroller, ett nyinflyttat par som flyttar in i ett hus. Båda skaffar barn
och blir även vänner med husets arkitekt, Ned. Allt verkar prima, tills de inser att de behöver ha en barnvakt.
Efter en tids letande så hittar de det perfekta valet, men kvinnan ifråga råkar ut för en olycka. Andrahandsvalet
blir den välutbildade, vänliga och sexiga britten Camilla Grandier. Eftersom mannen i huset finner henne
attraktiv så får han dåligt samvete och vill att de ska hitta en annan sköterska. Tyvärr börjar han även drömma
märkliga drömmar och får onda aningar gällande kvinnans motivationer.
Filmen har en spöklig stämning, med skuggspel och kameravinklar som känns obehagliga. När huset drabbas
av återkommande jordbävningar kan man ställa sig frågan om det är naturligt, eller om det är Camillas påverkan? Men det som gör filmen ännu bättre är när Ned, som börjar flörta med Camilla, inser vad som
håller på att hända. Detta leder till att han låser in sig i sitt hus och trakasseras av våldsamma vargar.
Jag har aldrig varit rädd för vargar, men denna filmen gör det hela oroväckande och spännande.
Makten som befinner sig i skogen är våldsam och väldigt ond. Detta får vi se när ett träd begår hämnd
mot ett par våldtäktsmän som försöker sig på Camilla. Med en spännande final och bra skådespel får
filmen 4 av 5 guldkameror. Mest för att den har en seriös, mörk ton som gör filmen engagerande.
 
Robin Andersson