Jerry Blake är din vanliga Svensson i en fin amerikansk förort, han har en sambo, en styvdotter och jobbar som mäklare….han har dock lite problem med minnet då han oftast blandar ihop hans nära och kära med före detta nära och kära från hans tidigare liv. Med tidigare liv menar jag hans tidigare identiteter som han byter efter att ha mördat hela familjen och sedan rymt efter att familjerna dragit det sista stråt. Allt Jerry vill är att ha den perfekta familjen och han verkar ha funnit den ro han söker i Susan. Tyvärr är Susans dotter Stephanie en tagg i hans fot som gör allt för att ställa till problem då Stephanie inte vill att hennes mamma blev änka. Familjen ställer till en stor grillfest där han berättar för hela grannskapet att han och Susan ska gifta sig! Mazel Tov! En granne läser en artikel om en man som mördat hela sin familj och Jerry får ett nervöst sammanbrott vilket leder till en psykopatisk utbrott vilket är en av de läbbigare stunderna i filmen då detta hysteriska tempo byts till en lugn och sansad man efter Jerry upptäckt att Stephanie är i rummet. En man vid namn Jim, en släkting till den mördade familjen är på jakt efter mördaren och är Jerry på spåren, som lingon på glassen skickar Jim massa bilder på Jerrys tidigare identiteter till honom. Stephanie pratar med sin psykolog om hur hon ska göra med skolan, med sin styvfar och sitt liv. Han märker att Jerry inte är helt i huvudet och poserar som en köpare till det kusligaste huset i staden vilket Jerry, som sagt är mäklare visar upp, men köpet tar en dödlig vändning då psykologen inte är särskilt bra på att vara inkognito

Stephanie får tag ett par av några foton som Jim skickat till Jerry och börjar utreda saken själv men för att inte verka skum ber hon Jerry om ursäkt för alla problem hon orsakat och Jerry sväljer betet snabbare än jag äter en hamburgare. Men efter Stephanie inte håller masken och än en gång dampar loss på Jerry börjar Jerry förbereda en ny identitet och reser till en annan stad där han träffar en ny singelmamma som han lyckas mingla till det med snabbare än jag äter en hamburgare….vänta den har jag redan tagit….um…… snabbt är det ialla fall. Stephanie hittar bevis på att hennes psykolog hade ett möte med Jerry samma dag han dog så nu är det bråttom då Jerry börjar blanda ihop sina identiteter och snart kommer han än en få ett sammanbrott, det sista Susan kommer uppleva såvida inte Stephanie räddar dagen.

Innan Terry O´Quinn gjorde dig förvirrad i LOST gjorde han dig skitskraj i Stephfather. Filmen fick mixade reviews när den kom ut men Terry O’Quinn blev hyllad för sin roll som Jerry och hans olika identiteter och blev även nominerad till ett par priser. Filmen är baserad på riktiga händelser om en man som mördade sin fru, mor och 3 barn för att sedan försvinna i tomma intet i 17 år tills han äntligen kunde arristeras, den riktiga Jerry mördade ”endast” 1 familj ( 1 är för många dock) och i Jerry i filmen vet man inte hur många men det nämns många andra. Stephfather är även filmen som totalförstörde https://www.youtube.com/watch?v=GvjDDkJGT_o då det är låten efter varje mord, tack som fan Locke, först förstör du för alla i LOST sen förstörd du en klassiker. Scenen då Jerry glömmer bort vem han är och frågar ” Who am I here” är scenen som för filmen extra minnesvärd då den först börjar som en utfrågning som Jerry har snabba lögner för men sakta men säkert börjar sluddra till det och totalförstör för sig själv vilket sedan leder till klimaxet. 2 uppföljare gjordes, Stepfather 2 verkar sevärd, en underhållande uppföljare som inte är lika bra som första men kul endå. Stepfather 3 har inte Terry O’Quinn  i sig så den är nog inte sevärd då det är O’Quinn som gör hela filmen. Remaken var inte fruktansvärd, men endå en av de sämre remakes jag sett tillsammans med Nightmare on Elm Street remaken och en film jag hoppats jag inte sett. Detta är ännu en filmserie där den första/originalet är den bästa. Stepfather får 3/5 Guldkameror.