Att marknadsföra något fel är något bland det värsta man kan göra. Som när 50Cent nämns på omslaget av Odd Thomas, bara för att han ERBJÖDS en roll han tackade nej till. Eller som i detta fallet, då en privatbild på Patrick Swayze täcker nästan hela omslaget av Powder Blue, där han medverkar som en porrklubbsägare i tjejperuk i en roll som är mindre än 2 minuter. Suck.

Nåväl. Powder Blue handlar om ett tema som vi sett förr, men gärna ser igen. Om olika förlorade själar, vars liv knyts samman av olika händelser.Och i en sådan film krävs ett välskrivet manus.

Ray Liotta spelar en döende f.d kriminell person som besöker en porrklubb och letar efter en viss person. Inte för sex, utan för något annat. På samma klubb jobbar horan Scarlett, vars enda drift i livet, förutom kokain är hennes döende son som ligger i koma. Hennes vägar byts av en händelse med en ung begravningsentreprenör med ångestattacker, som kör på hennes hund. Och han i sin tur råkar springa på en präst, spelad av Forest Whitaker (utmärkt, som vanligt), som vill ha hjälp med att ta självmord.

Att filmen utspelar sig dagar innan julafton är rätt gött, då inte alla känner glädje över denna perioden. Särskilt inte dom som känner sig ensamma. I samma stil som Princess är detta en melankolisk saga, där livets undre värld får analyseras, som ett jobbigt tuggumi i skosulan som nån jävel spottat på marken.

3 av 5 guldkameror. Go film, med lite väl trist filter över hela filmen som ger blåa undertoner. Btw, nån som vet ett bra tips att få bort tuggumi från en skosula? Help me out here!