Jävlar vad länge denna filmen lågg och dammade i hyllan innan jag äntligen beslöt mig för att se den. Was it worth it? Det får ni se!

Nick och Amy börjar ragga på varandra i filmens början på en fest och det ser ut som att det blir ett engångsligg. Men, nej, antagligen är detta kärlek? Svårt att säga då båda är ganska kassa på att visa känslor. Båda är gifta, men det hela håller inte så bra då relationen börjar krakelera. Fast då Amy är en känd barnboksförfattare så ser dom till att media fångar deras bästa dagar. Tills Nick vaknar upp och Amy är försvunnen. Sakta börjar media inse att deras relation inte var så bra och Nick misstänks vara bakom sin frus försvinnande.

Den starkaste biten är media-kritiken. För media är allt annat än odelaktigt, vilket förvräger folkets syn. Tillochmed polisens! Filmen är snyggt filmad, men de gråa toner som täcker filmen som ett filter gör att den nästan verkas filmas under havsytan. Då ska man kanske inte bry sig om fallet, då samtliga skådisar tappat andan sedan länge sedan! Total genoside!

Det blir en liten vändning då filmen avslöjar fallet i andra halvan och vi får se en annan del av filmen. Detta brukar inte fungera, men jävlar vad spännande det blir helt plötsligt! Fokusen från mediakritiken ändras till att kritisera något helt annat. Ja, Gone Girl är obehaglig och intelligent. Och Afflek gör faktiskt ett grymt jobb.