0

Byzantium

Jag har inte sett Twilight, men tycker i ärlighetens namn att filmerna knappast kan vara så dåliga som
folket säger. Så när jag hörde om en film som sägs vara en vuxnare Twilight, så var jag intresserad att
se den. Tillslut blev det av med filmen Byzantium. Det var ingen rolig upplevelse.
 
Filmen börjar med att en kvinna skriver en dagbok som ingen får läsa och slungar ut dagboken ur fönstret
så en gammal gubbe får tag i den och läser den. Han bekantar sig med kvinnan, som suger blodet ur hans
torra leder. Tjejen heter Eleonor Webb och är en ung vampyr som bor med sin moder, den prostituerade
Clara. Båda flyttar till ett nytt samhälle som Eleonor känner igen. Har de bott där innan? Clara lyckas övertala
sin nya kund, en deprimerad Noel att låta dom flytta in i sin byggnad, Byzantium. En byggnad han ärvt av
sin moder.
 
Efter detta händer inte mycket alls. Eleonor träffar en ung kille som ser ut som Ron Weasly och känns
inklistrad i filmens handling. Han har många scener, men är svår att hitta ur ett personligt perspektiv.
Ibland är han döds kär, ibland är han jävligt elak. Även Clara skiftar mycket osammanhängande i
historien och känns inte alls så vänlig mot sin dotter. Den enda jag gillar är den blyga Noel och Eleonor,
som är helt okej, trots att hon känns ointressant att följa.
 
Vi får se en del fina miljöer, men inte lika fina som omslaget vill ge oss. Jag förväntade mig mer surrealism
och sexualitet, men får inte mycket alls. Filmningen känns för normal också, vilket irriterar mig, då man kunnat
göra mycket snygga vinklar. Den enda fina scenen är när ett vattenfall förvandlas till ett vattenfall av blod.
 
Byzantium bygger upp till något som man hoppas ska bli spännande. Men inget spännande händer.
Filmen är inte den sämsta jag sett. Men den är, som titeln, lättglömd. 1 av 5 guldkameror.
 
Robin Andersson