0

Stir of Echoes

Kevin Bacon spelar farsan Tom Witzky. Han lever ett ganska bra liv i det lilla samhället, med sin
fru Maggie och sitt barn Jake. Tom och Maggie tror att Jake bara har livlig fantasi och nämner inte
ens varför han pratar med osynliga personer ibland. Maggies syster är medium och ser direkt att
Maggie är gravid. Bummer, då Tom inte ville ha ett barn till. På en fest börjar Tom kritisera Maggies
syster som hämnd, vilket leder till att han övertalas att hypnotiseras för att kunna öppna sitt sinne
till andevärlden. Det hela fungerar alldeles för bra och Tom ser en mystisk kvinna i hans hus. En
kvinna som bara han och Jake ser...
Stir of Echoes är inte särskilt innovativ och ibland blir det lite löjligt. Att se Kevin Bacon sitta och plinga på
sin gitarr utan att bry sig om sin fru blir mest irriterande och omotiverat. Att han ens vägrar förklara för
Maggie vad som håller på att hända tyder på plötsligt dålig kommunikation! Jake, som både är barn och
har mediala förmågor, är mer öppen i sin kommunikation med morsan än vad Tom är.
Det som jag gillade mest av filmen är två saker. Toms kontakt med andevärlden är intressant. Inte
så nyskapande, men tillräckligt intressant för att man vill följa filmens mysterium. För det andra
så är det en positiv överraskning i att spöket inte är ute för att skada familjen. Därför blir det lite
Ghost Whisperer-vibbar, utan en huvudroll som måste gråta i slutet av varje avsnitt när någon
vinkar adjö. Okej, det händer kanske inte hela tiden. Oroa er inte, Ghost Whisperer är helt okej!
Hypnos-scenen är ganska fet.
Stir of Echoes har en alternativ titel, The Secret Sence. Den har idag en mindre kultstatus, även om
den inte är så känd. Den fick relativt bra kritik och Roger Ebert skrev att Kevin gjorde sin bästa
prestation på flera år. Synd däremot att den fick slåss mot Sixth Sence och andra större titlar.
 
Filmen får 3 av 5 guldkameror. Det finns även en uppföljare. Jag har den i min ägo, men tänker
inte se den i detta temat. Det blir någon annan dag!
 
Robin Andersson.