Blood Feast 2: All You Can Eat
Skådespeleriet är i sann Herschell Gordon Lewis anda, likaså är effekterna och det finns dessutom Day-for-Night scener, yepp det är en film från 60-talet som är gjord på 2000 talet i en fin liten tribut till sig själv och för fansen. Det inspelade ljudet låter helt åt helvete, inget brus som i de övriga filmerna eller musik som stör utan det är uppenbart inspelat i en studio i sann Grindhouse anda. Musiken är även uppdaterad och filmen har till och med ett soundtrack jämnfört med sin 40 årige föregångare som endast hade en trumma. Men Blood Feast 2 har allt som Herschells tidigare rullar hade, tjejer i underkläder som mer än gärna klär av sig och gamla effekter som ibland består av riktiga djur delar och dåligt skådespeleri. Som film är Blood Feast 2 lika bra som Blood Trilogin och en kul spin-off till den serien och är bättre än Gore Gore Girls och Wizard of Gore.Filmen har lite humor som då de gör narr av filmen Ishtar och rättar sitt fel om att Ishtar är en Egyptisk gud (Ishtar kommer från Babylon) på ett roligt sätt. Blood Feast 2 får 3/5 guldkameror.
Efter Blood Feast har Herschell Gordon Lewis endast gjort en film till, The Uh-Oh! Show, en film om en spelshow där utmanarna sprättas upp på olika sätt. Herchell Gordon adresseras oftast som ”The Godfather of Gore”, en titel han även delar med Lucio Fulci, mannen bakom Zombi Flesh Eaters. Men Herschell är den som gjorde det så blodigt och vidrigt att skräckfantaster håller dessa filmer kära. Lewis må vara näst intill bortglömd idag med hans inflytande på filmhistorien är jätteviktig och är du ett fan av blodiga filmer borde du spana in Blood Trilogin åtminstone för att se hur det hela startade, men förvänta dig inte Braindead eller Re-Animator. Härnäst står det ett Giallo maraton för att runda upp denna skräckens månad! Så häng kvar på filmfett för fler filmtips! Tack å hej