0

X-Men: The Last Stand

Att återigen spinna vidare på den politiska debatten om mutanters rättigheter utvecklades till
en story om ett botemedel och dess påverkan på omgivningen. Denna debatten blandades
i häftiga actionscener och dramatik. Så hur kommer det sig att så många hatar X-Men 3?
Stör mig som fan på Wolverines fula pose.
Warren Worthington är en känd affärsman vars son blivit mutanten Angel. Han ska testa en ny
drog som kan bota mutanters krafter för att få dem återgå till en mer naturligare och mänskligare
form. Vissa mutanter lider av både fysiska och mentala åkommor och ser detta som ett hopp.
Men X-Men tror Magneto kommer ställa till med besvär som svar på botemedlet. Sagt och gjort.
Magneto gillar inte beslutet och tror att botemedlet kommer leda till tvång om att få mutant-släktet
att försvinna. Hans hat leder till att hans "brödraskap" av mutanter växer och ska protestera med krig.
...show off...
Storyn är faktiskt intressant och som åskådare gillar vi den hotfulla stämningen. MEN, det finns stora
problem. Som uppföljare ska allt vara större och mäktigare. Därför brakar man igång med en jävla
massa mutanter, en satans massa action och sidohistorier som känns ologiska. Jean Grey återkommer
från sin död i förra filmen, dödar en av de stora rollerna för att senare döda en ännu större roll. Har inget
emot dessa överaskande ögonblick, men det finns inte mycket tid i filmen för att sörja. För filmen längd
är inte de 3 timmar som behövs, utan nästan bara 2 timmar.
 
Filmens korta tid känns som den stora problematiken. Med så mycket action såsom ett svävande hus
eller finalen på ön, så finns det väldigt lite tid för logik. Colossus är med igen, fast har nästan sämre
roll än i förra filmen, där han var coolare. Jean Grays story kunde man spara till en annan film då det inte
alls passar in och Wolverine känns mer som ett rövhål än den seriöst mörkare karaktären vi uppskattade
i de förra filmerna.
Det är lustigt att jag inte minns en enda av dessa karaktärerna från filmen.
Att man valde Brett Rattner som regissör kändes nedvärderande för publiken. Röd Drake var en grymt obehaglig film, men detta blir bara ostigt och som ett oseriöst skämt. Trots coola action-scener så
landar betyget på 2 av 5 guldkameror. Jag försöker fortfarande komma på varför de tog med Beast
och Angel som båda var värdelösa i filmens handling.
 
Robin Andersson.