0

John Dies at The End

Don Coscarelli är kanske inte något att filmvärldens mest kändaste namn, men det kändaste verket
han har knådat ihop är Phantasm-serien. De mer inbitna skräckfantasterna känner nog till Phantasm
som en mer surrealistisk och bisarr skräckfilm med den ökände Tall Man spelad av Angus Scrimm.
Mister Scrimm dyker även upp som en präst i en liten men häftig roll i John Dies at The End.
Ett monster byggt av kött är den första demonen som visas i filmen.
David sitter på ett café och berättar för en man om vad drogen Soja såsen kan göra åt sina missbrukare.
Det är ingen vanlig sås och långt från en vanlig historia som David återberättar och innehåller en
alternativ värld som såsen visar upp, med demoner och ett utomjordiskt hot. Med hjälp av sin "döda"
vän John försöker David stoppa denna bisarra invasion.
 
Som vanligt med Coscarelli så får man ingen direkt förklaring. I ungefärlig stil med David Cronnenberg
så får vi bara veta en procent av sanningen. Som ytan av ett isberg, där delen under ytan är gömd
i grumligt vatten. Medans Markus inte riktigt förstod något av vad filmen handlade om, så hade jag inte
så svårt att hänga med i storyn. Att återberätta filmens handling är svårt, men när jag såg den så kunde
jag hänga med.
Vadå? Är det olagligt att ha ett telefonsamtal i ett korvbröd nu för tiden eller? Jeez...
Det surrealistiska blandas med stor dos av humor, så att kalla denna filmen en skräckfilm går inte.
Lite mer en övernaturlig fantasy. Det händer mycket skumma bisarrheter. David slåss mot en polisman
som inte finns och har en mustach som flyger runt som en fladdermus. Senare står David i
telefonsamtal i ett korvbröd med John. Kort sagt finns inga regler eller tidszoner längre när man tar
drogen. Man öppnar dörrarna till en konstig och underlig värld gömd i vår existens.
 
Paul Giamatti gör ett bra jobb som en spegel till tittaren. Paul spelar mannen som intervjuar David
och introduceras till denna skumma historia. Doug Jones dyker upp som en överaskande bi-roll
med nyfikenhet över människans natur. Filmen är även baserad på en bok vid samma namn.
En av de mer mystiska områdena i filmen är ett övergivet köpcenter. När köpcentret var aktivt
för flera år sedan, så fanns det en biograf där filmens producent såg Phantasm för första gången.
"Time is an ocean. Not a gardenhose."
Kan ni stå ut med dåliga data-effekter och njuta av en skum, men rolig film så rekommenderas
John Dies direkt ur hjärtat. 3 av 5 guldkameror.
Som en sista notering: Filmens titel må vara udda, men bokens uppföljare heter:
"This book is full of Spiders: Seriously, dude, don't touch it."
 
Robin Andersson