Krister har nyligen förlorat sin fru i en bilkrasch och hans dotter är bara till problem och verbalt misshandlar honom varje sekund de snackar. Dottern vill mest spendera tiden med hennes äldre pojkvän som studerar ockult och super med yngre. Men Krister får mardrömmar och vaknar upp mitt i nätterna och kan inte röra sig och han känner en närvaro. Krister försöker också se till sin bitchiga tonårsdotter och hans spädbarn. Krister som jobbar på en skola får rådet utav skolans rektor att ta ledigt så tätt intill olyckan och söka upp en psykiatriker spelad av Stellan Skarsgård men han hjälper inte så mycket utan Krister blir mer och mer psykiskt rubbad och hans tonårsdotter gör det absolut inte bättre. Efter att ha nämnt vad som pågår till dotterns pojkvän känner igen syntomen och tror det kan vara väsen från svensk folklore. Men det visar sig också att Krister har ett par skelett i garderoben och det är de som vill komma ut.

Marianne fick stående kritik när den kom ut, den bästa svenska filmen på länge kallades den, 2012s bästa film osv. Jag ser dock inte Marianne som det, jag tycker den är helt okay, inget mer. Den håller intresset uppe men det känns fortfarande lite tomt när den slutar, medioker är ordet som passar bäst för den. Den har både bra och dåliga stunder, det är en bra drama film men en dålig skräckfilm. Skådespeleriet är helt okay och kul att Stellan Skarsgård tittar in för en sådan film med sådan liten budget. Pappa Krister är en bra karaktär men hans dotter är irriterande och bitchig som bara trycker ner sin pappa efter en tragedi. Fy fan för henne. Kort review idag, finns inte så mycket att säga om Marianne förutom att den är medioker, 2 av 5 guldkameror