Rosa panter filmerna var ett sägen av dåtiden men 1993 återvände de helt oväntat med Son Of the Pink Panther med Roberto Benigni i huvudrollen, efter Pinocchio hatar jag Beningi men han var acceptabel i La Vita E Bella och min personliga favorit med han är Johnny Tandpetaren. Men i Son Of the Pink Panther är han mycket irriterande och jag känner mig som Dreyfus och får vibbar av Pinocchio. Ush.

Vi må vara tvungna att dras med Roberto, men för att upplevelsen inte ska bli allt för outhärdlig har Robert Davi(Maniac cop 2, Goonies, Showgirls) en biroll, nice.  Historien går ut på att en prinsessa från Lugash kidnappas.  Dreyfus krockar med kidnapparna och saker blir inte mycket bättre då en idiot till snut avbryter för att klara upp olyckan. Dreyfus får tillbaka blickar från en kollega han hade 10 år sedan. Polisen heter Jaques Gambrelli och hans mor är Maria Gambrelli från A shot in the Dark.  Dreyfus får i uppdrag att hitta prinsessan pga Frankrikes starka politiska band med Lugash.  Efter att Dreyfus möter och räddar livet på Gambrelli bjuder Jaques in honom hem till sig för att möta sin mor, Maria som till Dreyfus stora förtvivlan berättar att hennes son är Clouseaus. avkomma Skurkarna som kidnappade prinsessan vill nu har död på Gambrelli då han sett prinsessan i deras förvar.  Gambrelli hittar skurkarnas läger och åker fast men då prinsessan och Gambrelli ska förflyttas då gömstället inte är säkert lyckas Gambrelli (hög på lugnande droger) fly och får veta att kidnappningen av prinsessan är en bricka i ett mycket större spel och Dreyfus och Mrs. Gambrelli blir mer vänliga mot varandra, hint hint.

Jämnfört med Sleigh i Curse är Benigni inte helt outhärdlig, ja filmen är dålig men det är mycket mer saker som händer och fler goda försök till komedi. De lånar många skämt från tidigare filmer till denna och då ingen kan fylla i Sellers skor är det en fin tribut. Det är även vemodigt att se Herbert Loms sista tappning av Dreyfus en allra sista gång men han ger järnet som den kämpe han var. Benigni är inte rolig men jämnfört med Sleigh karaktären från innan är han en vandrande cirkus. Robert Davi är lika stenhård som vanligt men får in några bra försök till billig humor. Jag trodde aldrig jag skulle säga detta om en Benigni film som inte hade Tandpetare i titeln men detta är den bästa Rosa Panter filmen efter Sellers död fast den är helt fri från gapskratt så har den hjärtat på rätt sida och försöker återuppleva serien, inte bara tjäna in snabba pengar som de 2 tidigare. Blake Edwards sista film vilket är tragiskt då detta komiska genis sista film blev en så rutten upplevelse men det hade varit mycket värre om Curse varit den sista. Jag hatade verkligen Curse och i jämförelse är denna mycket bättre, nästan bra. Curse är helt klart den sämsta i serien och en av de värsta komedier jag sett, Inspector Clouseau är nästan lika förjävlig den med. Son Of the Pink Panther en dålig, men inte lika outhärdlig film så den är värdig 1.5/5 guldkameror.