För ett år sedan skulle Joel, jag och några av Joels polare se några bra filmer. Och av erfarenhet så

är det ju ett helvete att komma överens vad man ska se. Jag ville se en brittisk thriller som jag av

någon anledning funnit intresse för: Tower Block. Men som vanligt lyssnade inte Joel på mig.

Vilken JÄVLA överraskning...

 

15 hyresgäster bor längst upp i ett hyreshus. Hyreshuset är nästan på väg att rivas, men hyresgästerna

vägrar flytta förens man har ordnat nya boenden. I huset bor an idiot som man tvingas betala för att han inte

ska bryta sig in i lägenheten. Även 2 andra våldsamma snubbar bor där, men dem håller sig mest för sig själva.

Vi har även en huvudroll i form av en kvinna som....öhm....öhm...är bra ledare och singel. Det är typ allt om henne. 

En dag  blir dem beskjutna av en okänd gärningsman med sniper-gevär. Det finns inget sätt att lämna

byggnaden, många är redan döda och de tvingas hålla sig borta från sina fönster. En kamp om överlevnad tar sin början. Men hur kan man överleva om ingen utanför vet massakern som sker i byggnaden?

 

Jag hade egentligen inte så stora förväntningar på filmen. Men överraskningen kom redan vid det coola

text-introt, där ett laser-sikte stirrar runt i lägenheter och tomma rum. Allt detta till cool synthig musik.

Och hela filmen håller denna stilen. Smutsiga lokaler, tomma rum, rostiga hiss schakt och en kylig överlevnads

instinkt. Rollfigurerna är klyschiga. En gammal f.d soldat, en tv-spels nörd som kan allt om vapen för han spelar

Call of Duty...(Ja....det är ju jävligt trovärdigt...), 3 kriminala och en tystlåten, blyg kille som är alkolist.

Trots dessa klyschiga figurer så är det en spännande rulle. Lite som en b-skräckis med ett monster med

gummimask! Det är ingen Oscars-vinnande film, men det försöker den inte vara heller.

Därför blir den spännande då den spelar i sin egna division. Man vill liksom inte stänga av filmen. Snubben

med snipern är överdrivet snabb på ett komiskt sätt. Så fort man öppnar gardinerna...BOOM! Och hur fan kan

han vara överallt samtidigt? Och hur lyckades han smyga in i komplexet för att sätta upp lappar när INGEN

såg det? Nåväl. Trovärdighet var inte anledningen till att jag köpte filmen.

 

Jag diggar den här rullen. Spännande och inte alltför lång heller. 3 av 5 guldkameror.