julmust och god mat. Det är som Jesus sa under sista måltiden: "Hugg i bara, jag har mer julskinka

i ugnen! Så bara ta för er!" Men när det gäller vårt moderna samhälle med vår konstanta hunger för

att konsumera kan jag konstatera att det bästa är att ge saker. Inte att få. Så därför har jag skickat denna

filmen till en kille som förtjänar den: Adam Sandler.

Kelly är presidentens dotter. Hennes bästa vän är sin Onkel: en utomjording med huvud formad som

en muterad korsning mellan valnöt och köttbulle. När Kelly besöker ett härbärge för ungdomar håller

hon ett fint tal om julen. Men allt avbryts när pressen meddelar att härberget ska bommas igen. Vilken

fin jul det blev! Kelly förklarar att hennes Onkel kan hjälpa till att rädda ungdomarna, men helt plötsligt

blir hon kidnappad av två idioter som vill sätta henne fri för 1 miljon dollar. Grabbar, ni har PRESIDENTENS

DOTTER! Jag tror ni kan klämma ut mer än en mille!

 

My Uncle marknadsförs som en familjefilm om värderingen av Julen, men känns bara för händelsefattig

för att var just en film för familjen. I filmens mitt så börjar skurkarna springa in i varandra och klanta sig som idioter. Vid detta laget påminner jag mig själv om att målgruppen är just yngre. Men resten av filmen är för tråkig. Allt Onkel gör är att han observerar Kelly och hennes vän, Zip som sitter bakbundna och gör ingenting alls. Verkligen nada! Tänk om skurkarna hade gjort ännu hemskare saker mot ungarna. Hade Onkel bara sett på

då också?

 

Majoriteten av filmen utspelar sig på ett vaxmuseum och miljön är rätt nice. Men att Onkel råkar dyka upp

mitt i museet av en ren slump är något som jag själv inte kan köpa. Skådespelet är okej, men regissören måste

ha sagt: "fuck it" ganska tidigt. Jag ser inte en scen där han verkade bry sig ett piss om filmen. Henry Carr,

som är ansvarig, har mestadels gjort familjekomedier såsom Little Heroes, tre filmer med hundar som hjältar. Det är lite av ett under att My Uncle ens finns. Kan vara det sämsta jag sett i år.