Ostkaka? Nej, tack, det äter jag inte. Men separat tycker jag det är delikat med ost-sorter och

kak-sorter. Dagens film i ära dansar i smältande ost i svettiga lokaler. Red Scorpion är god skit!

Dolph är en tung ryss som sitter i ett möte med flera andra ryssar som av någon anledning talar

engelska med rysk brytning. Sånt är bara puckat. I alla fall så ska Dolph, eller Leutenant Nikolai,

som han heter, hitta en rebell som slåss mot ryssarna på afrikansk mark. Nikolai ställer till med

trubbel på en bar och sätts i finkan. Han flyr med en amerikansk journalist och en mörkhyad

kontaktperson. Men Nikolai har som plan att döda rebell-ledaren och den amerikanska journalisten

misstänker starkt att Nikolai inte går att lita på. I klassisk anda upptäcker Nikolai snart vem som

är den riktiga fienden och börjar kriga mot ryssarna.

Storyn är enkel, dum och har blivit sedd flera gånger förr. Men vad förväntade vi oss egentligen?

Det som överaskar är scenen i baren där Nikolai vandrar runt, full som ett as, rapar och slår

sina kamrater. Det är kul att se Dolph spela ett äkta svin. Och överlag gör han ett bra jobb

också. Två skådisar från Blade Runner dyker även upp! Emmet Walch som var Deckards chef

är här en svärande och högljud journalist. Han gör ett jävligt bra jobb och jag förstår hans

hat mot Nikolai och ryssarnas makt. Även Brion James dyker upp! Killen som var general i

Femte Elementet och replikant i Blade Runner. Här har han en mindre roll som fängelsevakt.

Överlag är filmen skön. Bra action, klassiskt upplägg som vi sett för och lagom dum.

Inget nyskapande, men några scener som står ut. Exempelvis en ganska vild biljakt. Slutduellen

kändes lite väl hastig då den kommer från ingenstans utan uppbyggnad. Men å andra sidan

så hade en uppbyggnad till finalen inte passat in.

Det finns även en uppföljare till Red Scorpion, med Michael Ironside. Men den verkar skit.

 

Filmen får 3 av 5 guldkameror.