Går man runt på sci-fi mässan så hittar man en rad konstiga titlar. I det här fallet visste

jag att filmen inte kunde vara ett mästerverk. Rutger Hauer i urful mustach posar med Joan

Chen från Twin Peaks på omslaget, trots att ingen av dem har huvudrollen.

I introt ser vi texter som rullar på som vanligt, samtidigt som Brion James (Rutgers kollega från

Blade Runner) susar runt i ett skepp på vägen till Moon City. Här misslyckas man hålla takten på

texten som rullar snabbt som satan! Har någon tryckt på spola framåt knappen? Ingen aning.

 

Efter ett tag kommer vi in i storyn. Den är enkel att fatta. Rutger Hauer spelar en kaxig

gambler, Joan chen är en egoistisk guldsökare, Brion James är en glad och lättälskad gubbe

och Harold Pruett är en äventyrlig huvudroll. Alla letar guld på en astroid och hittar en guldåder.

Men ingen vill dela med sig och deras säkerhet sätts i fara då en (fattar inte hur jag kan beskriva detta)

cyborgpiratninja söker guldlyckan genom att planera att stjäla deras guld.

 

Planerandet bakom filmen är dåligt som satan! Man bygger upp stämningen genom att påstå att något

rör sig i astroidens kärna: men "varelsen" dyker upp under tre sekunder. Bara för att man var

tvungen att visa vad det var för slags orm. Och under en sandstorm tvingas skådisarna

låtsas att marken skakar och att dem inte ser något. Synd bara att enda effekten är lite starkare

ljus och att kameran inte ens skakar. 

 

Jag flabbar mycket åt den här filmen. Hur i helvete kunde man få Rutger att ställa upp i denna röran?

Men trots all kritik så är den värd att se igen. Den är underhållande, men inget vidare bra.

Sämsta delen: Inget är genomtänkt och många viktigare delar saknas. Som varför måste Rutger

gå klädd som samuraj i slutet? 

 

Bästa delen: Trots dålig klippning, så lyckas skådespelarna leverera. Dem håller upp filmens värde.

Absolut inte så värdelös som jag trodde.

 

2 av 5 guldkameror, tack för underhållningen!

Robin!