Ridley Scott...tja, vad kan man säga? Majoriteten av hans filmer är rätt kassa. Thelma och Luise

är inte alls i min smak med sitt övertydliga budskap, och Gladiator ser jag inte charmen med,

inte ur mitt färska minne i alla fall. Men så finns ju klart Blade Runner, Alien och Promtetheus i

hans bättre samling. Så hur fan funkar Black Rain?

Vi får följa en hårdkokt snut, spelad av Michael Douglas. Hans bästa polare är hans medarbetare

i form av en mer busigare och avslappnad person spelad av Andy Garcia. Båda har ett ärende på en snygg

restaurang när de får se en asiatisk lönnmördare döda en ökänd knarkbaron. Jakten avslutas med att

Michael och Andy fångar asiaten och ska föra honom tillbaka till Japan. Men det visar sig vara en fälla och

asiaten tas av en fejkad snut som fritar mördaren. Nu tvingas Andy och Michael jobba i Japan med deras

polisstyrkor för att sätta ett stop på skiten!

Filmens temperatur är medelvarm. Så det är nog bäst att ta på sig handskar och mössa, i värsta fall.

Så, ja, du kommer nog gäspa några gånger och inte hänga med. Ridley verkar ha ett storhets-vansinne

ibland och tror sig fatta stor egenkärlek. Och när det gäller det visuella så har han stor anledning till detta!

För som vanligt är Japan jävligt snyggt! MEN det räcker inte. Storyn känns konstigt invecklad ibland och inte

ens action-scenerna höjer ett form av värde. Ibland gäspar man många gånger och slutet saknar det unika,

vilket leder till många "limbo"-ögonblick mellan att sova och vara vid medvetande. Däremot uppskattar jag

en scen där Garcia tvingar upp en stel asiatisk snut som tvingas sjunga "What I'd say" av Ray Charles.

Den scenen beskriver lite hur Garcias energi liksom smittar av sig.

Tyvärr håller inte filmen måttet, trots att den kom under sent 80-tal och hade bra skådisar, utspelar sig i Japan

och har bra soundtrack. 2 av 5 guldkameror.