År 2001 var ett dystert år. Tvillingtornen som störtade var ofattbart och det tog ett bra tag att gå vidare efter händelsen. Och Silent Hill var ett vältajmat spel som just var ett dystert och mörkt spel.

Mer deminsionellt än första spelet i serien. 

 

Många ser tvåan som det bästa i serien. Ettan är min personliga favorit, men detta är utan tvekan ett spel som får oss att se människans mörkaste och deppigaste moment. Sinnesförvirring och ett evigt limbo av smärta. Ödelagda hus, ansiktslösa sjuksköterskor som suckar och stönar, evighetslånga trappor, tjock dimma som påminner om rollernas dunkla sinne och sinnesförvirrade karaktärer till spelseriens vackraste musik. Kort sagt, ett spel med känsla och som skulle få David Lynch att gråta som rollerna i Twin Peaks.

 

I första scenen står James och ser sig själv i spegeln. Han viskar namnet Mary och ställer sig frågan om hon 

verkligen finns i stan. Sedan går han ut på den tomma, gråa gatan och läser tyst upp hennes brev samtidigt som

han stirrar upp mot sjön. Kan hans döda fru verkligen skicka ett brev många år efter hennes död? Finns det en chans att hon verkligen finns kvar i Silent Hill? "Mary..." Silent Hill 2 har ett simpelt koncept och därför är det lätt att följa. Iallafall lättare än ettan. Skräcken blir aldrig överdriven utan ligger på samma nivå. Trots att kultfiguren Pyramid Head dyker upp och skrämmer skiten ur oss när han våldtar (!) en annan demon och försvinner. 

Allt har en motivering i detta spelet. Alla roller reflekterar över samma ursprung. Som Maria, en strippa som ser

ut som James fru och har nästan samma namn, men ett betydligt mer lekfullt beteende. Dessutom leker hon med James då hon ändrar sin personlighet konstant. Eller Eddie, den udda, tjocka och barnsliga mannen som vill bli tagen på allvar. Eller Angela, den psykiskt störda kvinnan med skräck för män. Även Pyramid Head har ett syfte. Han dyker upp konstant och skrämmer oss, men är aldrig utmanade att besegra. Däremot har han ett syfte, tillskillnad från när han dyker upp i uppföljarna utan nån som helst anledning som för att säga: "What am I doing here? Oh, well! Lets rape!"

Miljön är rostig, smutsig och skrämmande på många nivåer. Men Otherworld dyker alldrig upp som i ettan. Och storyn är helt annorlunda jämnfört med ettan. endast staden och konceptet är likadant. Ingen sekt, ingen White Dahlia och tyvärr ingen skola. Däremot sinnesjukhus, strippklubb, fängelse och ett dammigt hotel. 

 

Silent hill 2 lyckas totalt! 5 av 5!