"Get your ass to Mars!" Denna line inleder den mest intressanta delen av filmen: resan till kriget mot

Coohagen på Mars. Även om en större del av filmen redan utspelar sig på jorden så hålller den inte

tillbaka för fem öre. 

 

Allas våran actionidol, Arnold, spelar byggarbetaren Quaid, vars liv är helt underbart. Gift med Sharon

Stone och boende i framtiden. Hur coolt som helst! Men det räcker inte. Filmen inleds med en mardröm

på Mars och Quaid vaknar upp, livrädd över den upprepande drömmen. Han får höra om minnesimplantat 

som kan operera i minnen i skallen. Men när han testkör ett minne till Mars går nått fel. Hans fru försöker döda

honom och han jagas av Richter, en lönnmördare spelad av Ironside.

Filmen har allt gottigt som man behöver: biljakter, svällande huvuden, kulor som dras ut ur näsan, tre-bröstade

mutanter, en socialt inkompitent Ronny Cox, holografer och en maxad fight mot en gigantisk borrmaskin i en

gruva. Jag brukar beskriva Total Recall som Die Hard In Space och det passar bra som beskrivning.

Filmens one-liners borde bli ett ölspel. För allt som kommer ur Arnolds mun är en legendarisk one-liner.

Även Coohagen är rysligt badass och barnsligt ful samtidigt när han hotar att Quaid kommer dö så snabbt 

att Coohagen kommer hem i tid för cornflakes och mjölk. Sagolikt underhållande på så många nivåer.

Visst är den inte lika tänkvärd som Robocop, men minst lika blodig. Quaid använder en vanlig civilist som 

sköld mot ett kulregn. Köttet och blodet flyger åt helvete på den stackars unga civilisten. Jag tror inte man visade

detta på remaken, som verkar vara helt fruktansvärd och urbotta urfånig. 

 

Denna klassiker är en av Arnolds bästa och att se Ironside vs Arnold är en fröjd, trots att fighten är kort.

5 av 5 guldkameror. Oscarsvärd? I think not, men fasen va heavy metal den är!