0

Blade Runner

Många tog Tony Scotts död väldigt hårt och han kommer bli saknad.
Förra gången någon i Scott familjen dog hamnade Ridley Scott i ett
personligt mörker. Han insåg att mörkret han hamnade i behövdes i ett
kreativt syfte för att jobba bort sorgen. Han lade ner sitt Dune projekt och
skapade istället Blade Runner, en mörk vision som anses vara ett mästerverk
inom genren dystopisk sci-fi.
 
Ridley måste verkligen ha varit deppad. Blade Runner blev en väldigt mörk 
film med temat om kontroll och samhällets förfall. Här får vi se världens kanske mest
vackraste och bästa framtidsmiljöer med avgaser, gigantiska byggnader och
neonlampor. Allt komponerat med Vangelis mästerliga musik.
 
"Replicants are like any other machine - they're either a benefit or a hazard. If they're a benefit, it's not my problem"
 
Vi följer Rick Deckard, spelad av Harrison Ford. Han är en cynisk och alkoliserad
Blade Runner-detektiv. Som i vilken film-noir som helst. Hans uppgift är att likvärdera
några replikanter, dvs. robotar med mänskliga drag och känslor. Replikanterna 
har dödat och flytt från deras positioner som slavar. Motvilligt tvingar Rick sig
själv att jaga maskinerna, vars enda syften är att förlänga deras livstider.
 
Som ni märker är ingenting enkelt. Allt är en enda gråzon. Replikanterna 
utnyttjas av deras ägare. Och en replikant, Rachel, får veta att hennes minnen och
liv är falskt. Att hon har varit en replikant hela sitt liv. Den scenen säger allt
om mörkret att förlora kontrollen över sitt öde. Dessutom är filmen ökänd för det svåra
arbetet bakom rullen. Ford och Ridley hade en tuff tid att samarbeta och filmen finns
i flera olika versioner.
 
Rutger Hauer som en väldigt smart, stark, lekfull och framför allt livsfarlig fiende:
Roy Batty.
 
Bortser man från de flygande bilarna och replikanterna, så är detta den mest
verkligaste framtiden vi skådar och lever i idag. Med överbefolkning, avgaser
och oro över våra liv. Och detta är en dyster sanning. 
 
Gillar ni inte samhällskritik och djupare frågor så gillar ni verkligen inte filmen. Men
älskar ni en poetisk historia som väcker tankar och funderingar, då är detta en skön
och behaglig upplevelse.
 
Filmen är min favorit sedan många år tillbaka och hittills en orörd mästare.
5 guldkameror av 5!


Robin